Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blir det onda, om man vill upplösa och förflygtiga allt det
kött och blod, hvarmed sagan och Atterboms skaldekonst
förstått att gifva lifsfriskhet åt det ämne, som dock Atterbom
sjelf anser (Företal, sid. X) vara: ”ohjelpligen, till alla delar,
en allegori.” Hvad personligt lif, som, allegoriens bojor till
trots, fritt rörde sig i Atterboms skaldeverk, blir under en
fullt genomförd allegorisk behandling alldeles dödadt. Vi
behöfva, för att bevisa påståendet, blott göra utdrag af den
lista på dramatis personæ, hvilken O., såsom en planritning
till hela afhandlingen, ställt i spetsen för densamma.
Schemat innehåller, t. ex.:
Astolf.......Förnuftet.
Felicia.......Känslan, sjunken i sinnligheten.
Hofläkaren.....Naturvetenskap, utån högre ljus.
Vindarne.....Passionerna.
Jägarskaran .... Begär efter förströelser.
Alldeles förstörande för en sann uppfattning är detta
behandlingssätt, som blir vådligare, ju längre och
fullständigare det utsträckes till alla de personligheter, som i sagor
finnas besjungna. Genom detsamma får man hvarje personlighet
skild ifrån sitt fäste i naturen: hon visar sig blott såsom en
egenskap eller, på sin höjd, såsom en sammanfattning af
egenskaper. Men är det personliga så förandligadt, så
delbart och lätt att flytta, kan det snart helt och hållet afdunsta
för betraktelsen. För den, som fullständigt genomfört den
allegoriska tolkningen af sagorna, har ingen Odin, ingen
Sigurd Favnesbane,# ingen Roland — ja knapt någon Carl den
Store lefvat.
Ett annat, men af det förra betingadt, sätt att låta
allegorisk tolkning döda det personliga lifvet i en dikt, är att
förvandla personligheterna till blotta naturföremål, liksom
man i motsatt rigtning gjorde dem till abstracta
tankeväsenden. Så väl de Grekiska, som de Nordiska fornsagorna
ega en stark natursida; och ingen har studerat dem, utån
att lägga märke till, huru de ofta i barnslig åskådning’haft
klart för sig och med orakelmessig säkerhet fastställt grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
