Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förhållanden i naturen, till hvilka sednare tiders vetenskap
omsider kommit på undersökningarnes mödosamma väg. Men
natursidan är dock i sagan, som öfverallt, blott en sida; och
lika litet, som vi kunna öfvertalas att i Hofläkaren se
”Naturvetenskapen” in abstracto, lika litet tro vi någon forntida
sagodiktare hafva hyst den besynnerliga afsigten att genom
de personligheter, hans inbillning fostrat, lemna verlden en
practisk undervisning i chemi, physik, eller någon annan
gren af naturvetenskapen. Det var Tysk grundlighet och
smaklöshet förbehållet att till Nibelungen-Lied finna en
naturhistorisk clav, enligt hvilken Attila är kalken, Sigfried
saltsyran, Brunhild kolsyret9 o. s. v. Som vi se, får heller icke
på denna väg någon heroisk personlighet ega bestånd för den
allegoriska tolkningen. Hittills har Lycksalighetens Ö haft den
lyckan att vara förskonad från anfall af detta slag. Dock
otänkbart är icke, att. dikten kan hafva dylika att förvänta.
Den lilla varma tillegnan ”till Gabriela” oberäknad, har
O.’s bok en stor förtjenst. Här meddelas nämligen i tryck
ett fragment af Ernst Kjellander ”Öfver Lycksalighetens Ö.”
Atterbom sjelf har i sitt posthuma arbete (20) uppfriskat
allmänhetens minne af denne älskvärde, unge man. Och hvem
skulle icke gerna, om än med vemod, minnas sådana
glänsande, snart försvinnande företeelser, som Per Ulrik
Ker-nell{al) och Ernst Kjellander (22)? sådana stilla, inåtvända
sinnen, som öfver hvarje sin åskådning af tingen göto det
milda, gudomliga ljus, som fyllde hjertedjupen? sådana fagra
framtidslöften åt hemlandet, uppslukade af en främmande
jord? Huru månget Nordlandens hopp har icke gått öfver
Alperna, för att aldrig återvända, ifrån de frejdade krigare,
som följde Hohenstaufertågen, intill den ännu namnlöse, men
lofvande Upsala-Docenten, som för sent nådde Italien, för
att upprätta sin sjunkande helsa och af en slump kom att
#*<>) Siare o. Sk. Del. VI. Afd. 2. sid. 458—499.
**) F. 4797 14 824.
*») F. 4842 t 4835.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
