Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aktigt skäl derför. Och detta hemliga skäl? Det låg
deruti, att uttolkaren, sig sjelf ovetande, misstagit sig om sin
uppgift. Han hade nämligen satt sig före att gifva ”en
poetisk och philosophisk tydning af detta sagospel” (sid. 7.).
Nå, väl: ingenting var mera önskvärdt. Men han
betraktade sagospelet såsom uteslutande lärodikt: och att framställa
den ”lifvets och historiens philosophi” som låg i poemet,
blef alltså hans enda ögnamärke, blef för honom på en gång
”philosophisk och poetisk tydning.” Han fästade sig endast
vid det ”historiska element, hämtat ur Hjertats, ur Diktens,
ur Mensklighetens innersta häfder,” som Atterbom (Företal
sid. XI) förklarar genomgå sagospelej. Derför kunde han
icke lägga nog vigt vid sina bestämningar (sid. 20), att
sagan var ”hjertats gamla saga,” var ”poesiens egen tragedie.”
Och visserligen är detta en uppfattning, som synes hafva
träffat Sjelfva hjertpunkten i dikten. 1 sj.elfva verket
återstår, för att fullkomligt fatta dikten, ingenting annat att
begripa, än den första, enkla, närmast liggande och derför
lättast förbigångna sanningen, att dikten är — dikt; att hon
är ett lefvande något, som är till icke blott i sin betydelse,
i den tanke, som utgör dess själ, utån ock i och för sig,
i sitt af form och tanke inbillningskraftigt sammangjutna hela.
Det är denna sanning, som Förordet af 1854 (sid. XI) på
sitt sätt uttalar, då det säger, att sagospelet i sin nya
behandling måste visa sig vara icke blott en lärodikt, utån ock
på ”samma gång en romantisk dikt.11 Då för Atterbom all
poesi gick upp i det romantiska, vill detta uttryck på
vanligt språk säga, att sagospelet icke blott är lärodikt, utån
framför allt dikt i och för sig, helgjuten poesi. Vår Kjel—
lander har nu blott framställt lära, betydelse, den
inneboende tanke, hvilken, om han särskildt uttages och
framhäf-ves, stämplar hvarje dikt till ett i viss mån undervisande
stycke. Det allegoriska behandlingssättet af diktens särskilda
personer har Kjellander öfverfört på sagospelet i dess helhet.
Derigenom har, såsom vid den allegoriska tolkningen,
begreppet blifvit lösryckt ifrån sin formella habitus, då vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
