Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna deruti, att hon låter fursten hemkomma från
Lycksalighetens Ö till sitt land, Irland, hvarest då ingen igenkände
honom, emedan hundrade år förflutit under hans bortovaro.
Vi se, att sagan, efter sin diktarts vana, redan här på ett
par punkter står i nära samband med andra sagor af
vidsträckt utbredning och sinsemellan mycket olika förgreningar.
Det lyckliga land, der ingen åldras, är, om än med vexlande
drag, hos de gamle Grekerna Hyperboreernas land, är
Atlantis hos Solon och Plato, Italienarnes Guccagna, Tyskarnas
Schlaraffenland, och hvad allt de utopiska länderna i äldre
och nyare tider hetat. Den Ersiske höfdingens öde, att
efter hundraårig frånvaro återvända i ett hem, der ingen
kände honom (37), har kanske ännu flera motsvarigheter i
alla länders och tiders sagor. Vi vilja blott anmärka den
Grekiska sagan om Epimenides* 57-åriga sömn, som
anföres af Diogenes Laörtius.; det Varronianska äfventyret, i
hvilket en man efter ett halft sekels sömn uppvaknade och fann
Rom alldeles förändradt samt blef begabbad för sina
gammalmodiga åsigter och vanor (liksom fjerde äfventyret i
At-terboms sagospel fullt af både löje och hemskt allvar);
legenden om de Sju Sofvare; sagorna om alla de bergtagna,
som under sin bortovaro blifvit sekelgamla, t. ex dem, som
i Kiffhäuser besökt Kejsar Barbarossa; berättelserna om dem,
som gästat skendöda eller s. k. vampyrer. Slutligen kan hit
räknas munken, som förgat verlden för att lyssna till
Para-disfogelns sång, och af erfarenhet lärde sig förstå ordet, att
för vår Herre äro ”tusende år såsom then dag i går framgick,
och såsom en nattväckt” (38): ett äfventyr, som af skalderna
ofta blifvit behandladt, t. ex. af Friherre Gaudy, (som
förlägger händelsen till ”das Schwedenland”) i poemet
Evrig-keit, och, sinnrikt inflätadt i den öfriga dikten, af Wolfgang
Maximilian v. Goethe (den store skaldens sonson) uti Er-
87) T. ex. den dåvarande egaren af hans fäderneborg hade väl
hört talas om höfdingens bortresa, men ville icke sätta någon tro till
den återkomnes identitet med den bortfarnes.
88) Davids Psalm 90: 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
