Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och moderjorden, som jag förr försköt,
Hon — i sin ordning — nu förskjuter mig.
Endast i den åldriga Ersiska uppteckningen framträder
dikten om Lycksalighetens Ö i sin ursprungliga, naiva
gestalt af ett folkäfventyr, utån allegoriserande och
moraliserande syftemål, utån betraktelser öfver det ena eller andra, i
fullt episk afsigtsiöshet. Deremot befinnes hon romantiserad i
alla sednare bearbetningar. Under längre tidrymd än ett
årtusende, från den Ersiska uppteckningen räknadt, ar man icke,
i stånd att spåra hennes lif på jorden; och härutinnan är
folksagan ofta lik åkerns qvickhvete, som löper ett stycke
väg med underjordisk stam, för att sedan oförmodadt, här
och der, skjuta upp i dagen. När vi för andra gången träffa
sagan (kommande tiders forskningar skola måhända lyckas
att följa henne steg för steg) befinner hon sig på fastlandet,
uti en romantisk, Fransk utstyrsel. Öfverhufvud hafva
Fransmannen utspunnit till sagoromaner alla sagor, de
öfverkom-mit, så väl vesterländska, som österländska. Så har ock
skett med sagan om Lycksalighetens Ö. Hon bildar en liten
episodisk sagoroman i Fru D’Aulnoy’s roman Hypolite (4I),
en oas af poesi i en öcken af andefattighet. Under särskild
titel .(Me de la Félicité) är hon sedermera upptagen i en
samling af phantastiska berättelser (42). Atterbom (4S)
meddelar, att en Tysk bearbetning ’blifvit synlig i tryck 4837 (44).
Dikten kallas här: ”ein russisches Mährchen;” med hvad rätt,
41) Histoire d’Hypolite Comte de Douglas. Par Madame dAylnoy.
Paris, 4744. — Anton Kalmeter tyckes känna en ännu äldre upplaga
af denna roman eller åtminstone af dess episode. Han uppgifver
nämligen såsom original till sin poetiska bearbetning ”en dikt, som för
ansenlig tid sedan är skrifven, och år 4706 tryckt i BrUssel på thet
Franska språket.” — De bibliographiska notiserna om sagans
bearbetningar finnas samlade hos Bäckström och Atterbom (11. cc.).
42) Voyages imaginaires, Songes, Visions et Romans cabalistiques.
Amsterd. 4788.
«) L. c. 449.
44) Lesefrtichte. Gesammelt, herausgegeben und verlegt von /. /.
C. Pappe. 4:r Band, 49:s StUck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
