Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jande maka, Oenone, för att skynda till en annan, i hans
tanke högre och lyckligare, kärlek.
Den illasinnade vätten har hviskat till honom om de
%
härliga länderna hinsides hafvet, långt öfverträffande hans
fattiga fosterbygd, rikdomens och lyckans eviga bostäder;
liksom Astolfs inbillning förespeglade länder,
Der solen, närmare till jorden, värmer
Ej hennes hjerta blott, men äfven menskans,
(I. 70.)
Och grubblaren dricker djupt af denna förförelsens första
bägare. Han intalar sig, att han, han ensam bland sitt hela
folk, förstår att fatta det sköna i naturen och
menniskoverl-den; att han, med detta hjerta, detta skönhetssinne, ensam
lefver ett verkligt lif bland skuggor, bland ”larver” (I, 38),
som, för sin inre tomhets skull, äro stadda i ”ändlös
hun-gerträldom” (I, 69). Det är ett ”bittert hån” (I, 69), att
vara född till en krona bland detta folk, som icke kan
begripa honom: det kunde väl icke gifvas något ”bättre,”
under likadana prosaiska förhållanden; men han kan dock icke
blifva hemmastadd ibland det; han är dömd att dö som
främling i sitt eget fädernerike.
Ha, hvilken krona! mellan larver buren,
Emellan mumier, för hvilka evigt
Förborgadt är, hvad i mitt hjerta lågar!
För hvilka ingenting i verlden vore
Mer främmande än jag, i fall jag ej
Som domare, som krigare, som skytt
Dem vigtig syntes och beundransvärd!
(I, 38.)
Bland detta folk återstår ej annat än ”att drömma” — att
drömma sig, bort ifrån den ”nakna verkligheten” (1, 39), in
uti en sjelfskapad skönhetsverld. Hans skönhetstörst tål
ingen national skranka: ”hela jorden,” ”hela menniskoslägtet”
mäkta knapt gifva nog åt densamma (1, 38—39). Den
na-tionala skönheten blir död för honom. Fosterbygden är
honom icke mer den kära, utån den ”hemska” (I, 39).
Öf-verväldigad af skönhetsberusning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
