Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naturens lifskraft är den samma, och nästa vår frambringar
den nya blommor och kläder ånyo trädet i dess grönskande
drägt. Derföre, äfven om allt snart förgår, så är det dock,
just emedan det är till och så länge det är till, en
uppenbarelse af den kraft, som skapar allt: hvarföre icke då njuta
af dess fägring? Och åter stämmer skalden sin lyra, åter
fyller han sitt glas och i melodisk yra besjunger han
naturens skönhet, lifvets fröjder. Men genom sången dallrar nu
känslan af det, som är högre än all sinlig fröjd; och denna
dubbelstämning, denna kraftigt sinliga glädje, sammansmält
med ett djupt elegiskt vemod, bildar just den humoristiska
stämningen. Uti den äro båda motsatserna uppgångna och
förmedlade. Men detta försonande element framträder icke
på denna eller denna bestämda punkt af dikten, utån det
utbreder sig öfver det hela, yttrar sig genom känslan, genom
melodien. Bellmans humor har en lyrisk-musikalisk karakter.
Det är en till dogm öfvergången sanning, att Bellman skall
sjungas, icke läsas, om man vill rätt förstå honom, att text
och rhytm äro med hvarandra så innerligt förepade, att de,
skilda från hvarandra, hvar för sig endast göra ett svagt,
åtminstone alltid högst ofullständigt intryck. Det är genom
denna för Bellman så egendomliga sammansmältning af ord
och musik, som icke blott orden blifva musik, utån äfven
Sjelfva den skildrade situationen en musikalisk. Genom den
först ryckes det lif, som skalden besjunger, rätt löst från den
verkliga verlden; man försättes in uti en melodisk fantastisk
tonverld, der personer och handlingar med deras skarpt
utpreglade realitet dock omgifvas afen romantisk dimma,
genom hvilken hvarje rest af vidrigheten förtages, och det hela,
trots dess kraftiga sinnlighet, synes genomträngdt af ett
melodiskt, sinnligheten förädlande element. Denna musikaliska
magi, som yttrar sig icke blott i melodierna, utån äfven i
naturmålningarna och i den beledsagande känslan, är rätta
uttrycket för det försonande i den Bellmanska humorn; den
sätter på denna humor dess prägel af oefterhärmlig
originalitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
