Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ögonen äro däsiga. Såsom konstapel vid artilleriet måste
han egt vederbörlig längd, och såsom sådan bär han äfven
mustacher. Om Movitz’ klädsel får man nästan ingenting veta.
Då Bellman sällan försummar att omständligt redogöra för
Mollbergs och Jergens utstyrsel, nämner han i detta
hänseende föga om Movitz. Med de förras egendomlighet står
nemligen kostymen i det närmaste sammanhang, men huru
Movitz vid olika tillfällen är klädd, betyder intet: det är
icke så mycket hans yttre menniska, som mera hans inre,
hvilken utgör hufvudsaken. De enda ställen, der något
utförligare förekommer om hans klädedrägt, äro Epistlarna 65, 66
och 67. Men i den förstnämnda kommer han från grafölsgården
på söder och bär den vanliga vaktkarlsuniformen. I Ep. 66
beskrifves hans kostym som målare; han har filtmössa,
ögonskärm af grönt siden, syrtut, blått och hvitt lifstycke med
messingsknappar, en tröja, som skiftar i purpur, gult och
blått, förmodligen emedan han på den aftorkat sina penslar.
Hela denna epistel är dock en i detalj utförd genretafla, och
Movitz’ kostym skildras icke derföre, att vid den ligger någon
vigt i och för hans person, utån derföre, att de§s afskildrande
behöfdes för taflans åskådlighet. I Ep. 67, der han snyggar sig
till bal, — ehuru han ”ger den fan”, redan innan den börjas —
talas endast om hans krås, strumpor, damaskor och halfstöflor.
Med ett ord : om Movitz’ hvardagskostym får man icke veta
mera än, att han begagnar syrtut och peruk. Deremot finner man
honom nästan alltid utrustad med något instrument, vanligast
valdthorn eller basfiol; med det ena på armen, det andra på
ryggen presenteras han så ofta, att man knappt kan
föreställa sig honom utån något af dessa bihang. Men det är
dock icke med honom, som med Bergen, att han blott
uppträder spelande och blåsande, icke heller är han som denne
en vanlig musikalisk dagsverkare. Movitz är utån fråga
sällskapets förnämste virtuos. Hans mångsidighet är ofantlig.
Redan förteckningen på de undan branden i Kolmätargränd
räddade effekterna utvisar detta; man finner deraf, att han
egde basfiol, flöjt, lyra, bassong, klarinett, hoboja och valdt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
