Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•
Författaren är välbekant med källorna och har nr dessa bemtat sin
framställning. Huruvida han med fullständighet och nøggrannhet, derar
bemtat, derom vågar Ref. ej, med den ringa kunskap han om
källorna för denna tids nordiska kyrkohistoria äger, fälla ett afgörande
omdöme. Någon anledning till erinringar synes ej vara för banden.
Det enda Ref. tycker sig sakna är en strängare tbeologisk hållning.
Kyrkohistorien är icke blott en berättelse om tilldragelser inom
kyrkan; den är en tbeologisk disciplin och må såsom sådan uppträda.
Den kan det utan att derföre behöfva göra sig skyldig till ensidighet
och partiskhet. Förebråelser för fel af det senare slaget kimna ej
göras författaren. Han berättar vanligtvis tilldragelserna med ds
arkunders egna ord, hvilka han för sina meddelanden begagnar. Delta
är i många hänseenden godt. Det gifver berättelsen en trovärdighet
och, om vi så få uttrycka oss, en ursprunglighet, som länder
densamma till fördel. Men tillika gifver det compositionen en viss.
likhet med mosaik, som icke alltid är tillfredsställande. Den är kaasto
minst tillfredsställande, ju längre ned i tiden man kommer. Bokeu
fjerde afdelning, som omtalar tiden mellan 1825 och 36 oeb; har Ull
rubrik Kirke-kampen (den Grundt vig-Clausenska striden och hvad
deri på något sätt ingick) låter till betydlig del de stridande ajelfw
tala, utan att en djupare characteristik af dessas art och syflea fö*
sökes. Såsom en sådan kan icke ett temligen omotiveradt gillande
af det Grundtvigska och ogillande af det Clai»enska partiets
meningar anses. Arbetet slutas med reformations-jubileum 1836. Det
förekommer Ref. såsom vore detta jubileum icke någon egentlig slutpunkt
Kanske går Förf. något längre ned i den senare delens nya upplag**
Det skulle för mången vara lärorikt att i den erhålla en öfversigt *f
de senare tilldragelserna i den danska kyrkan. För dennas søsat
historia finnes väl nu en bättre slutpunkt än festen år 1836. D®
stora lätthet, klarhet och reda, hvarmed Författaren berättar, görlr
ningen af hans arbete mycket angenäm, och om detta* ock a*1
lemnar en Öfversigt af de yttre tilldragelserna i kyrkan än al inreocb
väsentliga förhållanden — religiositet, sedlighet, tanke- och löront*
bildning—måste det dock erkännas vara ett verk af stor förtjänst ock
berättigadt till den aktningsfudaste uppmärksamhet. — Det andrad
betet af Hr Helveg ^ Den Danske Kirkes Historie til Reformation**)
synes Ref. skola, när det blifver fullbordad t, erhålla ett ännu støn*
värde än det första. Det börjas med en inlednibg, deri en "blid
kastas öfver det danska folkets religiösa och sedliga tillstånd vid den
tid, då christlig predikan först började att i landet höras.” Denot
inledning innehåller flera egendomliga och snillrika tankar, imiksind
stor klarhet uttalas. ”Då i södern christendomens utsäde nedföll so®
en vårsäd, hvilken hastigt uppgick och genast utvecklade sig,,så $
det i norden som en vintersäd, hvilken visserligen tidigt främst
men hvars späda gräs först snille gömmas under vinterns snötäcke,
innan det kunde vinna kraft att bära blomma och frukt.’ £fter
framställningen af ett par mythiska sagor hos Saxo (den om ftd’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
