Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kallade naturliga beskrifningen på slägtena, hade varit en kortare diagnos,
endast innehållande de för slägtet utmärkande karaktererne, på samma
•ätt, aom artbeskrifningame föregås af artdiagnoser. För en
nybegynnere flr det svårt, att uti den l&ngre beskrifningen på slägtet bland
de för flere slflgten gemensamma karaktererne utleta de, som för det
ifrågavarande slagtet 8ro ut mörka nde.
Då författaren för den 2:dra ordningen af foglarne, i stallet för
den i förra upplagan förekommande gamla Linneanska benämningen:
Passeres* valt den af Vieillot gifna: Sylvicolæ* samt den der emot
svarande svenska: Skogsfoglar* så kunna vi icke annat än finna denna
fördndring mindre lämplig, dels derföre att den förra benämningen Sr
äldre ocb mera antagen, och dels derföre att en stor del af
ifrågavarande foglar icke äro skogsfoglar, ocb slutligen äfven derföre att, i
enlighet med 2:dra delen sid. 39, denna svenska benämning bar en
inskränktare bemärkelse, och tilldelas helt andra foglar, nemligen
arterna af slägtet Telrao.
En annan benämning, som äfven synes oss mindre lämplig, Sr
den af Busklöss* för större delen af de till Löfsfingare-sHlgtet, Ficeduls*
hörande arterna, 1 del. sid. 328. Då den bär ifrågavarande gruppen
omfattar de egentliga Löfsångarne, hade de kunnat kallas Löfsångare i
inskränktare mening, eller om man så vill, Trädkron-sångare, emedan
de mera förekomma i trädkronorne än i buskarne, eller också
Fitis-aångare i enlighet med den tyska benämningen.
Den skarpare distinktionen mellan arter och slägten,
sompåsed-nare tiden gjort sig gällande inom zoologien så väl som botauiken,
bar ofta gjort det nödigt att afdela do äldre slägtend i flera, samt att
för dessa sednare införa nya namn. Författaren bar derföre i denna
upplagan uppställt såsom egna slägten en del af de grupper, som i
förra upplagan voro uppställda såsom underafdelningar under slägtena.
Med billigt loford måste vi erkänna den moderation, med hvilken
författaren härvid gått tillväga, ehuru det varit önskligt, att denna reform
blifvit genomförd med något större konseqvens. Så har t. ex.
slägtet Falco Linné blifvit afdeladt uti åtskilliga slägten: Falco* Astur,
Aquila* Pandiotij Mitous* Buteo* Per nis och Circus* men deremot
slägtet Strix förblifvit odeladt, ehuru en de) af dithörande arter
förete jemförelsevis lika stora skiljaktigheter, som de, hvilka förefinnas
mellan de nämnda slägtena af Accipitres Falconini samt, enligt hvad
äfven i faunan blifvit visadt, mycket väl låta gruppera sig. Inom
slägtet Parus synes P. caudatus med allt skäl böra uppföras såsom
ett eget slägte, äfvenså inom slägtet Emberiza arterne E. lapponica ocb
nivalis* inom slägtet Fringilla de der i faunan uppställda
underafdol-ningarne, inom slägtet Ardea arterna A. stellaris och minuta* inom
slägtet Scolopax arten S. rusticula, inom slägtet Gatlinula arten G.
chloropusj inom slägtet Anas arterna A. ladorna och rutila, och inom
slägtet Fuligula de der i faunan uppställde underafdelningarne med
tillägg af ett serskildt slägte för F. Stelleri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
