Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi hafva sagt, att denna upplaga följer samma system, som den
föreg&ende. Härifrån *9ga endast några få undantag af mindre
betydenhet Furo. Så har familjen Tenuirostres, som i föregående
upplagan hade sin plats mellan fam. Canori och Aegilhaltj blifvit ställd
mellan fam. Angulirostres och Gregarii, slägtena Turdusj CincluSj
MotadUdj och Anthus blifvit omflyttade och stfillda bland de sista
formerna af fim. Dentirostres eller Canori, mellan slögtena Calamoherpe
och Accentorj i stallet för bland de främsta formerna af nflmnde
familj, der de i förra upplagan stodo mellan slagt. Lanius och Saxicola/
och slflgt. JJmosa och Totanus hafva fått sin plats mellan slägt.
Numenius och MacheleSj i stallet för mellan slflgt. Machetes och
Scolopax, och derjemte har familjen Falcati blifvit indragen, och slflgt.
Ibis blifvit räknadt till de Snflppartade foglarne eller »Långnfibbarne».
Mot omflyttningen af fam. TenuirostrøSj samt af slflgt. Motadllaj
Anthusj Limosaj och Totanus kan icke något anmärkas, då denna
förändring synes vara en förbättring, om man fln skulle kunna Önska,
att de båda förstnämnda slflgtena: Motacilla och Anthus, blifvit
ställde vid slutet af familjen, efter slflgt. Accentor och Troglodytesj då
de onekligen genom sina vingars byggnad m. m. utgöra en grupp för
sig» Men deremot synes oss den nflmnde platsen för slflgt Turdus
och Cindu8 icke vara bflttre fin den förra, då dessa båda slfigten
genom tarsalbeklfidnaden m. m. onekligen nfirma sig mest till slflgt.
Saxicola och Lusdola. Äfvenså kunna vi icke instfimma uti att
räkna slflgt Ibis till de Snflppartade foglarne, då den, oaktadt nfcbbets
form, genom beskaffenheten af sina fötter och vingar m. m. samt
genom den nflrstående utländska slflgtformen Tantalus närmast sluter
sig till de Storkartade foglarne eller fam. Cultrirostres, om den fin
synes utgöra en Öfvergångaform från dessa till UmicoUe eller
Longir ostres.
Med afseende på de gjprda tilläggen till redogörelsen för den
geografiska utbredningen få vi anmärka, att det någon gång bönder,
att de fildre uppgifterna stå q var, öfven då de stå i strid med de
nyare, hvarvid läsaren naturligtvis får svårt för att lösa motsägelsen,
om han icke förut är hemmastadd i ömnet. Så t* ex. anföres i del.
sid. 418 om Parus palus tris j att den förekommer i Sverige och Norge
flnda inom polcirkeln och att den på fjellens sidor går så långt upp,
som björken växer. Straxt derefter, sid. 420 <3c 421, nflmnes, att
den sällan eller aldrig förekommer i Norrland och Lappland, utan att
det fir Parus borealis, som i dessa trakter blifvit tagen för P. palustris.
Det sednare fir ofelbart det rätta. Man jemföre flfven hvad högre upp
på sid. 204, 2:dra del. anföres om häckstöllena för Limosa rufa med
hyad derom yttras lflngre ned å samma sida.
Då de värderika uppgifterna öfver foglarnes lefnadssött m. m., som
den föregående upplagan innehåller, hflr ocb der flfven blifvit riktade
med nya iakttagelser, så hafva vi så mycket mera skäl att önska, att
de felaktigheter i de fildre uppgifterna, som af en sednare erfarenhet
långt för detta blifvit rättade, icke fått inflyta i den nyare upplagan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
