Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under samma slägttyp. Detta är också redan anmSrkt uti den för
L. articulosa citerade afhandlingen uti öfversigten af K. Wetensk.
Akademiens Förhandlingar. Hos denna sednare bar första benparet
en starkt utbildad chele eller kräftklo med den rörliga fingern vid
spetsen bärande en rörlig tagg, då det deremot hos L, clypeata icke
ens är subcheliformt, och sista paret abdominalben har hos denna
sistnämnda blott en enkel gren, då det deremot hos L. articulosa har
tvenne grenar. De båda af Kröjer beskrifna arterne, L. clypeata &
glacialisj afvika äfven från hvarandra i dessa afseenden, och tyckas
derföre böra utgöra skilda slägten. Författaren har sjelf anmärkt, att
man, efter erhållen mera fullständig kännedom, torde finna sig
befogad att afdela detta slägte uti två eller kanske tre. Det sednare
är ofelbart det rätta.
6:o. Bidrag till Spitsbergens Molluskfauna, jemte en allmän
öfversigt af arktiska Regionens naturförhållanden och forntida
utbredning/ akademisk afhandling, af O. Torell. Stockholmj 4859.
484. sid. samt £.■ne plancher.
Ämnet till denna afhandling har författaren samlat under
vetenskapliga resor till Island och Spitsbergen. Större delen af
afhandlingen, nemligen sid. 1—118, är egnad åt Öfversigten af den arktiska
regionens naturförhållanden och forntida utbredning, hvilken afdelning
kan betraktas såsom en inledning till den sednare afdelningen, eller
den speciella framställningen af Spitsbergens närvarande molluskfauna.
Af denna sednare har författaren blott hunnit meddela början,
nemligen klassen Brachiopodaj samt af klassen Äcephala familjerna Ostreidae
Mytilidæ och Arcadæ, af hvilka, med undantag af den första,
Spitsbergens fauna räknar jemförelsevis icke få representanter.
I början af den förra afdelningen lemnas en kort framställning
af Spitsbergens läge och fysiska beskaffenhet i allmänhet, samt
ser-skildt af dess glacierer eller jöklar. Derefter afhandlas hafsströmmarne
i de nordligare hafven, och det inflytande dessa hafva på
temperaturen i dessa trakter. Författaren anför, huruledes Ishafvet får sitt
egentliga tillflöde af varmare vatten söderifrån genom Golfströmmen,
som går upp mellan Norge och Island, fortsättes till Spitsbergen, och
sannolikt dels går derifrån åt öster mellan Spitsbergen och
Nova-Sembla, böjer sig om i polarhafvet och går åt sydost genom
Mellville-sund och Wellington Channel, och vidare genom fiaffins Bay och
Davis Sund nedåt östra kusten af Nord-Amerika; och dels från
vest-kusten af Spitsbergen böjer sig om mot Grönland, och från norr går
åt söder långs Grönlands Östra kust, och söder om Grönland förenar
sig med den förra hafsströmmen från Baffins Bay. Derefter går
denna förenade hafsström vidare åt söder samt förenar sig slutligen
med golfströmmen för att återigen begynna samma kretslopp. En
annan mindre hafsström, som förser Ishafvet med varmare vatten, är
den, som från Stilla Oceanen går in genom Berings Sund. Författaren
antyder, huruledes den från söder kommande hafsströmmen modererar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
