Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattare till en liber commentarius de familia Porcia (se s. 47), fastän
det åberopade stället hos Gellius tydligen ger vid handen, att den
der omtalade liber M. Catonis Nepotis innehöll orationes, om
hvilkes författare Gellius kommit till full visshet genom att läsa den
nämnda liber commentariuSj hvarsauktor ej uppgifves. Äktheten af leges
regiae är så bestridd och så osannolik, att förf., enligt vårt
omdöme, gjort vida klokare, om han endast i största korthet omnämnt, att
sådana af skriftställame anföras, i stället för att såsom nu skett, med
minutiös noggrannhet meddela hvarje lag, som tillskrifves hvarje
särskild konung. Då förf. i versform upptagit flera tituli och grafskrifter,
borde han äfven på samma sätt hafva förfarit med Calatini grafskrift,
hvilken, såsom bekant är, af Ritschl bYdmi till versform återställd. Då
vi icke våga inlåta oss i en pröfning af den egendomliga åsigt af
Sibyllans natur och väsende, hvilken förf., med stöd af Klausen,
uppställt, vilja vi i afseende på divinationslitteraturen blott anmärka, att
förf., sam anser den ursprungliga Sibyllinska samlingen egentligen
hafva bestått af latinska spådomar, ibland dessa förlägger carmina Marciana>
som han benämner »Romarestatens völuspa». Allt detta är dock stödt
på antagandet, att dessa sånger varit saturnisk vers, ett antagande,
som visserligen har för sig G. Hermanns auktoritet, men nyligen
blifvit, — och, såsom oss synes, med* framgång — bestridt af
Ät&-beck (i Jahns Jahrb. 77), som påpekar de tydligt hexametriska
beståndsdelar, som i dessa sånger förefinnas.. Då saken sålunda är
omtvistad, synes oss Hr L:s yttrade mening om dessa sångers höga
ålder hafva behöft en fullständigare bevisning, ådagaläggande
förnämligast deras saturniska form. Mest lyckad synes oss framställningen af
den dramatiska konsten under den äldsta perioden. Förf. har här
med reda och talang framställt, huruledes ifrån oregelbundna
vexelsån-ger och danskörer vid skördefesterna under inflytelsen af den
Etruskiska pentomimdansen dramatikens tvenne hufvudriktningar utvecklade
sig. Särdeles upplysande är förfrs framställning af Atellanerna,
ehuru-väl härutinnan, likasom i andra fall, skullo kunna anmärkas, att han
utsträckt sin behandling af ämnet alldeles % långt öfver perioden.
Hvad jemförelsen med det Italienska folklustspelet angår, erkänna vi,
att denna kastar ett visst ljus öfver Atellanerna, men att
förtecknings-vis anföra Goldonis och Gozzis arbeten är för ändamålet obehöfligt.
Härmed afsluta vi var anmälan af detta arbete, hvilken anmälan,
om utrymmet så medgifvit, vi gerna skulle hafva gjort fullständigare
och noggrannare. De anmärkningar, vi framställt, bära vittne derom,
att vi ansett arbetet synnerligen värdt att noggrannt pröfvas och
granskas, på samma gång som de utgöra en protest mot de
principer, förf. följt. Detta skall likväl ej hindra oss att hembära förf. vår
tacksamhet för den outtröttliga flit, han på sitt arbete tydligen nedlagt,
och för det vigtiga bidrag, han lemnat till en rätt kännedom om
Romerska litteraturen. Men vi råda honom att i de följande delarne
inskränka arbetets omfång och noga särskilja de olika perioder, han
behandlar, från hvarandra. R. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
