Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kalmar och Gripsholm. Af Gustaf Upmark. Med illustrationer af F. Lilljekvist samt efter fotografier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förvaringsorten. Slo.ttet skulle på detta sätt efter hand
blifva ett kulturhistoriskt museum för sydöstra Sverige,
ett slags motsvarighet till Gripsholm i det mellersta.
* *
*
Gripshohns slott har aldrig varit fullständigt
hemfallet åt vanvården. Med längre eller kortare
mellantider har det ända in i vårt århundrade varit användt
som kungligt lustslott eller kungligt — fängelse. Det
har lefvat med i tidehvarfvens lif, och de på
hvar-andra följande kulturströmningarna ha i dess historia
afsatt sina tydliga lager. Men dessa lager gripa in i
hvarandra på ett ovärdigt sätt, gränserna mellan deras
områden flyta öfver i hvarandra och kräfva öfver allt
en reglering. — Jemte sin egenskap* af lustslott har
Gripsholm efter hand blifvit förvaringsort för en stor
samling porträtt af svenska och utländska personer,
en samling, som i detta nu uppgår till närmare 1750
n:r och som lyder under samma förvaltning som
nationalmuseum. Faktiskt har slottet så småningom
öfvergått till ett slags museum, och detta torde för
framtiden bli dess hufvudsakliga, om ock ej
uteslutande bestämmelse. Härmed är en synpunkt gifven
för dess återställande, och vi skola nu kasta en blick
på dess historia.
Som gods räknar Gripsholm sina anor från
medeltiden, men det nuvarande slottet grundades af Gustaf
Vasa 1537, således vid en tid, då
renässansarkitekturen i södern stod i sin högsta middagsblomstring.
Konung Gustafs skapelse med den oregelbundna
grundplanen, de fyra hörntornen, det ursprungliga höga
yttertaket, de starka murarna bär dock ännu
medel-tidsfästets karakter. Ett medeltidsdrag är äfven den
konstlösa indelningen med rum, som gå midt öfver
hela byggnadens bredd, samt med den tafatta
förbindelsen mellan gård och våningar genom många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 21:05:51 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nornan/1888/0166.html
