Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maria Stuart i Gökhult. Skizz af Ernst Lundquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gens bryn låg Gökhults köping hopgyttrad, en
samling grånade gaflar och spåntak inbäddade i
körsbärsskog. Där bakom drog åsen vidare i buktande linier
och blånade slutligen bort i fjärran. På andra sidan
järnvägsbanken lågo vidsträckta sumpiga ängar och
svettades i det starka solskenet, genomskurna i
nyckfulla krumelurer af en smal, solblänkande rännil strödd
med hvita näckrosor; här och där på den saftigt gröna
mattan en bukett mörka albuskar eller en liten grå
fallfärdig lada, och allra längst bort under den blåa
skogklädda bergväggen, som stängde horisonten,
speglade Gökhults rödmålade kyrka sitt spetsiga torn i en
liten blank insjö. Jag hade aldrig sett detta landskap
förr, och det intresserade mig genom sin säregna
karaktär, en fattigdom klädd i rika färger och yppiga,
mjuka linier.
En gång, då jag gick förbi damen på soffan,
råkade jag kasta en blick på henne och mötte ett par
stora allvarliga ögon, som ej veko undan, då hon
märkte att jag såg på henne. Nästa gång jag gick
förbi henne, var det på samma sätt. Det var kanske
bara landtlig nyfikenhet eller trodde hon sig känna
mig? Besynnerligt.. . vid närmare påseende tyckte
äfven jag, att jag hade sett hennes ansikte förr.
Dragen voro ej precis vackra, men skurna i stor stil, den
breda, välformade munnens gipor krökte sig missnöjdt
nedåt med en djup fåra, nästan som ett ärr, på
hvardera sidan, och det låg ett tungsint uttryck i de mörka
ögonen, som lyste fram under ett par markerade svarta
ögonbryn och en skog af urrigt, starkt grånadt
pannhår. Hon var klädd som ett fruntimmer af välbärgad
medelklass, men med en viss prägel af bristande
ordningssinne; kring halsen bar hon, trots julivärmen,
en artistiskt draperad mångfärgad crépeschal, öfver
hvilken det yfviga, slarfvigt uppfästa håret här och där
hängde ner i gråa festoner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>