Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helhet. Tre dikter af Torsten Fogelqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II.
I döda rymder mina tankar gunga,
Men jag är trött och slungar undan tuben.
Vid lifvets gränssten dröjer än keruben
Och klingan flammar som en glödgad tunga.
Hvi spändes målen upp som kalla stjärnor,
När ständigt gäckad och alltjämt förlägen
Den längtanspil, som flög ur heta hjärnor,
Mot jorden sjunker re}n på half v a vägen?
Så vill jag vandra böjd vid spett och gräfta,
Och låta tankarna vid mullen häfta.
Hvem vet, om ej bland stenarna, som spjärna,
Jag hittar skärfvan af en sprungen stjärna.
III.
Att lefva lifvet fullt det är att ge
Det sista löje läppen orkar le,
Det sista kval, som kom ens själ att frysa.
Men bättre det än gå som nådehjon
Och söka sätta om i dikf och ton
Den verklighet man aldrig skådat lysa.
Att drömma drömmen ut det är att stå
På topparna af lyckans fjällklart blå
Och känna sig mot jorden sakta glida.
Men bättre det än tro sig son af mull
Och aldrig törsta efter solens gull
Och vidderna, som ljusna högt och vida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
