Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De döde. Oktober 1901—oktober 1902. Minnesrunor af Emil Svensén (med miniatyrporträtter) - Salomon August Andrée
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omständigheter en Columbus kan danas. Rikta blott mannens
blick mot ett stort mål, och han går rakt fram emot
det, liksom ledd af en ingifvelse, fram till seger eller
undergång. På det sättet var det, som Nordenskiöld
med sin Vega fann vägen kring Asien. Kanske var
det hans stordåd, som inspirerat Andrée till ädel
täflan, ty sådan är de stora bragdernas art, att de
föda af sig andra. Huru Andrées stördåd lyckades,
det ana vi nu, men veta det få vi väl aldrig.
Lyckligen hemkommen, äfven blott med lifvet bärgad,
skulle han i sitt fädernesland väckt en hänförelse, som
ej vetat af några gränser. Försvunnen i det stora
mörkret, har han blifvit oss alla ett kärt minne mera,
och det minnet har redan visat sig äga makt att egga
andra till nya forskarebragder på den vanskliga ban,
som han så dristigt beträdt. Den gamla sagans Ikaros
ville flyga mot solen, men vaxet smälte i hans vingar,
och han förgicks i fallet. Men från hans dagar har
det aldrig varit någon brist på dem, som velat lyfta
sina vingar till flykt mot solen. Hvad är det mer,
om de störta ned ur skyn och förgås i fallet? Deras
minne skall dock lefva, och det är alltid godt, så länge
män finnas, hvilkas sträfvan är att höja sig ur gruset.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
