Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under de sistförflutna tvenne decennierna bar i vårt
land framträdt en liflig sträfvan att nr arkivens gömmor
draga fram i dagen alla de fakta och data, hvilka tjäna
till att belysa de finska städernas uppkomst, utveckling,
näringar och inre lif. Sålunda hafva redan städerna
Vasa, Björneborg, Viborg, Borgå, Jakobstad, Raumo m. (1.
funnit sina häfdatecknare, och professor Carl v. Bonsdorffs
utförliga verk om Äbo under 1600-talet fortsättes f. n. af
doktor J. W. Ruuth. Denna nya serie af stadshistorier
skiljer sig väsentligt från den äldre, åvägabragt under
1600- och 1700-talen, ity att forskarena icke stödt sitt arbete
på hörsägner, statistiska uppgifter från sin egen tid och
tryckta arbeten, utan hämtat sitt material ur offentliga
akter, såsom kungliga resolutioner, räkenskapsböcker, bref
och rådstugurättemas protokoll.
Till den förra gruppen hänför sig prosten Henrik
Forsii akademiska afhandlingar om Helsingfors, utgifna
åren 1755 och 1757, och till den senare Erik Ehrströms
på Svenska Litteratursällskapets förlag 1890 publicerade
skildring af stadens öden från 1640 till Stora ofreden.
Det var denna bok, af mig använd såsom underlag för
ett par populära föredrag, som först väckte mitt intresse
för min födelsestads framfarna öden och lockade mig
att börja insamlingen af gamla dokument och spridda
notiser, hänförande sig till tidehvarfvet 1540—1800. Af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
