Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med claveraccompagncmcnt och med text af Metastasio ni. fl., vittna om hans flit som
tonsättare. Såugakademicn i Berlin har under Zelters ledning uppfört hans dubbel*
chöriga motet t, den Santini sände akademien dä han invaldes till dess ledamot .
Den Santiuska Musikcalalogen upptar namnen på icke mindre än 700 Italienska
compositöperi ett bevis, icke mindre på rikhaltigheteii af denna samling, än på den
slösande frikosttgbet, tonkonstens genius visat delta land, som med skäl kan kallas
Melodiertiaa (Icspcria.
Santini eger Palestrinas samtliga arbeten, och har sjelf sall dem alla i partitur.
Särdeles gynnande var honom den omständigheten, att Paleslrina aldrig hade lemnat Rom.
Denne componists arbeten hafva följaktligen icke blifvit så vidt kringspridda, ej heller
varit så svåra att samla, som förhållandet skulle varit ifall deras författare utgifvil eller
skrifvit dem på olika ställen. Tonkonstens alster äfven utom Italien, ega i Abbé
Santini cn nitisk beundrare. Ilan har sjelf på latinska språket förträffligt öfversatt
texten till llændels och Seb. Bachs förnämsta arbeten. I hans samling finnas derjemte
utländska verk, som aldrig varit utgilna, emedan de för det mesta blifvit som
till-fiillighetsslyckcn componerade i Kom under deras författares vistelse derslädes; de
stå för öfrigt ingenstädes att finna. Sådana verk eger Santini flera af Hændel, Mozart
och Gluck. (Bach och Beclhoven voro aldrig i Italien.)
Sångläraren Herr Tcschner i Berlin, en al den lärde forskarens flitigaste
correspon-denler, lär ega en lullständig catalog Öfvcr det Santinska Bibliotheket.
Abbé Santini och hans samlingar finnes att läsa i cn brochure, med titel: »L’abbé
Santini et sa collcction musicale å Romc par Wladimir SlassofT. (Berliner Mus. Zeit.)
. . . . . _ s - •
^ — m u mmm m ^ — - - - ~ ■— ■ .. ■ — * 1 ^ ■■■■ ■ ■ ■■ ■■ ■ ^ ^ 1 ■
Musik-Litteratur.
Ytterligare om
Tonkonsten» alalMci liäfder af Abraliani Iflankell.
• Herr Abr. Mankell, som redan för långt tillbaka gjort sig känd för sin ovanliga
produetiva förmåga som musikalisk skriftställare, har i förevarande bok ordnat de
ar-.tiklar, hvilka ursprungligen varit skrifna för Svenska Tidningen och till cn del der
införda, under rubrik af: »Gamla Folkslags musik.» Man har således här på ett ställe
samladt ganska sakrika uppgifter om Hinduernas, Kinesernas, Egyptiernas, Ebrcernas,
Grekernas och Romarncs äldsta musikcullur. Alt Herr M. icke endast är en flitig
forskare i tonkonstens häfder, ulan derjemte ock eger motsvarande observationsförmåga
samt ell mångskiftande framställningssätt, derom vittna flera ställen i denna bok.
Någongång går dock författaren från sitt ämne och vidrörer saker som dermed icke ega
• synnerlig gemenskap. Mot följande, i förbigående afgifna yttrande, öfver Beethovcn, i
. fråga om tonmålningar, pag. 65, skulle vi vilja framställa en anmärkning. Herr M.
säger nämligen: »Det väcker alltid litet löje, att en skald som Beethoven kunnat
misstaga sig ända derhäu om konstens verkliga bestämmelse, alt han i toner målar
»Slaget vid Villorin.» — Utan alt uppehålla oss dervid att elt sådant »misstag» antages
kunna väcka löje, så frågas om icke llaydns tonmålningar mångaslädes med större
skäl kunna benämnas misstag om konstens verkliga bestämmelse, än Reelhovens
ifrågavarande bataljsymphoni, hvilken vi (oröfrigt, trolls sjelfva Gottfr. Webers maktspråk,
icke ån9e förtjoua alt anförAS såsom ett mönster bland stora snillens förirriogai’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
