DASS paradisets 9 himlar. Vandringen är en symbol av mänsklighetens väg genom förirringar och lidande till inre klarhet, och hans skildring av de olika andliga stadierna i bilderna av helvete, skärseld och himmel vill tjäna som en vägledning. Under möten och samtal med gestalter ur historien och kända personer i samtiden rullar D., själv sitt diktverks huvudperson, upp »ett storartat panorama av den i en ändlös rad av scener sig utspelande mänskliga tragedien» (Rüegg). D. är en lärd diktare, en humanist med förmäågan att sammansmälta antikt och modernt tänkande. Komedien ger som intet annat diktverk en samlad bild ay medeltidens världsåskådning, den är en poetisk »summa», anslutande sig till den filosofiska och teologiska thomismen, men influerad också av den nyplatonsk-augustinska tankevärlden. D. är den store »diktarteologen», som med hög konstnärlig strävan förenar ett undervisande, religiöst-moraliskt syfte. Under landsflyktens år författade D. några andra skrifter, av vilka den märkligaste är »De monarchia» (om världsmonarkien), ett statsvetenskapligt arbete, som bildar en motsvarighet till Augustinus’ »De civitate dei» (om gudsstaten). D. hyllade den idé om en kristlig universalmonarki, som är medeltidens stora politiska tanke. Den världsliga maktens högste innehavare, kejsaren, hade enl. D. sin fullmakt av Gud själv och icke av påven. I denna teokrati med två likställda härskare skulle den gamla maktkampen mellan stat och kyrka bringas till ro och den splittrade kristenheten uppnå rättvis ordning och evig fred. D:s »Commedia» räknas som ett av världslitteraturens största diktverk och har haft ett mäktigt inflytande. Bland nordiska författare, som tagit intryck därav, kunna nämnas Bengt Lidner (»Yttersta domen»), J. L. Heiberg (»En sjæl efter døden») och Ibsen (»Peer Gynt»). Av verket finnes på danska en övers. av Chr. K. F. Molbech (1851—63, ny uppl. utg. av V. Vedel 1929). På svenska föreligga fyra fullständiga övers., rimmade av N. Lovén (1856—57) och Aline Pipping (1924), orimmade av E. Lidforss (1902—03) och S. C. Bring (1913, 2 ed. 575 1928), vidare A. Norlinds rimmade övers. av »Inferno» (1921) och »Purgatorio» (1930) och E. Zeilons rimmade övers. av »Inferno» (1923—30). På finska finnes en övers. av E. Leino (1912—1914). Litt.: Biografier av V. Vedel (Khvn 1892); J. Vising (2 ed. Göteborg 1921) och A. Norlind (Sthm 1925); K. Vossler, Die göttliche Komödie. Entwicklungsgeschichte und Erklärung 1—2, Heidelberg 1907—10, ny ed. 1925); H. Hauvette, Dante. Introduction à l'étude de la Divine Comédie (Paris 1911); E. G. Gardner, Dante and the mystics (London 1913); A. Rüegg, Die Jenseitsvorstellungen vor Dante 1—2 (Köln 1944—1415). A. W—n DASS, Petter, f. 1647 i Alstahaug, d. 1707, norsk prest og dikter. Hans far innvandret fra Skottland, tok borgerskap i Bergen 1635, og bosatte seg senere i Alstahaug. Ved farens død 1654 kom D. til Nærøy, og så på latinskolen i Bergen. Etter et par års studier (immatr. 1666) i København kom D. tilbake som huslærer, ble »kapellans kapellan» ca. 1673, residerende kapellan i 1681 og sokneprest i 1689, alt i Alstahaug. D. var populær både som prest og poet. Det gikk sagn om hans veltalenhet, og hans velgjørenhet var av virkelige dimensjoner. I sjelesorg var han mild og menneskelig. Ellers var han myndig og maktglad, som tidens prestetype var det. Som leilighetspoet gjorde D. seg straks berømt i en stor krets av slekt og venner. Ca. 50 slike vers er bevart, men flere er gått tapt. De er muntre og kvikke som rimbrevene til Dorothe Engelbretsdatter (som svarte med samme mynt) eller gripende som de selvbiografiske visene, personlig ekte og dypt følte i sin jevne realisme. Så vidt vites er »Den Nordske Dale-Vijsen» (tr. 1683) det eneste D. selv fikk utgitt. Denne folkelivsskildring er et forarbeide til »Nordlands Trompet» (1739), det betydeligste topografiske epos i dansknorsk litteratur i 17. århundre. Det forelå i 1678, utvidet og omarbeidet 20 år senere. Sin største utbredelse hadde det de siste hundre år. Det er idag det mest leste av D.s arbeider. Den livlige skildring av natur og folkeliv i Nord-Norge bæres av humor og kristentro. »Bibelske Vijse-Bog» (1711) og 576