Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 -SVA TKOLLSI,ÄNDAN. NtO 10.
siu vrede, sin smärta eller siu seger. De
äro nyfikna och gladlynta: de måste på något
sätt uttrycka sin nyfikenhet oclt sitt, muntra
mod, Så ha fåglarna, framför andra djur.
fått en stor mångfald af olika ljud
sångfåglarna de mest omvexlaude och roffåglarne
de enformigaste
Sådant beror af fågelns skapnnd, lynne,
vistelseort oclt lefnadssätt. Långhalsade ocli
brednäbbade fåglar kunna endast snaltia.
Granut färgade fåglar, som domherren, synas
på långt håll, men deu grå näktergalen
måste berätta: här är jag, ser du 111ig ieke?
Många små fåglar härma naturlj id för att
narra sina förföljare. Trädgårdssångaren
härmar vårbäckens sorl, säfsångareu närmar
vassens hvinande, när det blåser Ufvcu och
kattugglan ha fåttjsina hesa läten af nattens
mörker, vadarne på deu ensliga mossen eller
simfåglarna på det stormiga Imfvet
frambringa ängsliga, vresiga ljud. Lärkan har
fått siu drill af deu blå luften, sylviorua siua
muntra visor af den gröna skogen. Korpen,
skatan, kråkan, som nära sig af allt slags
afskräde, ha fått i siu stämma någonting
försmädligt oeli obyfsadt rått. Roffåglarne anse
det under siu värdighet) att sjunga: deras
läten äro melankoliska, bårda ocli striifva.
Många fåglar, som ej fått sångröst, söka
att ersätta denna med teckenspråk. Dufvan
ldatsckar med sina vingar, när I1011
uppmanar sina kamrater till flygt. Anden ger
samma tecken med att flaxande resa sig upp
i vattnet. Grönspetten trummar med näbben
inot eu torr qvist 11 vem har ej sett
tuppen eller kalkonen kråma sig för att väcka
uppseende här i verldcn?
Fåglarna hafva också inånga läten lika
med däggdjurens. Kuitgsfågeln och mesen
pipa som råttor och möss, kortörade ulven |
kanjskälla somen hes hund, anden kan hvissla j
som uttern, ugglan kan skrika som räfven 1
— ocli Sländan hade så när sagt: hönsen |
kunua kackla soui riktiga sqvallertaskor.
Det der måste man forst lägga inärkef till.
när man vill lära sig fåglarnas språk, ålen
icke må man tänka sig att lära sådant ut
böcker. Man skall lära det der man alltid
bör söka det lefvande lifvet, nemligcn i den.
fria naturen, ålan skall gä tidigt en
vårmorgon ut i parken, ut ijskogen, lyssna pä
hvarje fågels ljud och dä gifva akt hvilken
1 fågel det är, som qvittrar så eller sa. Kän
I fler man dem icke, kan nian ju medtaga en
bok eller fåglar i bild, tills man lär sig atl
känna dem. Detta går Ifitt nog, blott man
har ögou och öron öppna. Rå detta sätt ha
de berömde fägelmålarue Magnus oeh
Ferdinand von Wriglit lärt sig fåglarnas språk.
Hollberg, som skrifvit boken, liar lärt det
på samma sätt. Det är förunderligt nöjsamt.
När bröderne Wriglit, brukade sitta och måla
i skogsbacken, hördes än här, än der ett
qviirqviiT eller pipi. Der är bofinken:
sade de strax; der är löfsfingaren, der är
nötskrikan der är kungsfågeln, der är
hackspe-ten, eller hvilka de då Voro, som böllo väsen
i skogen Oeh vid sjöstranden sade
målar-ne: hör på knipan der borta i sundet, hon
ser oss och tillsäger sina ungar att vara på
vakt! Eller: vildgåsen berättar för gåsflocken
derborta, att han ser en fiskörn!
Fågelspråket liar en ganska enkel
grammatika: inga deklinatiouer och koujugatiouer,
knappt nog subjekt och objekt, åleu att det
liar meningar, det kan man märka af
följande lilla profstycke. Antag, att locktonen
betyder- koin hit, lilla väu! Kom bit kära
barn! Antag, att sunnnanhällnhHjstonen
betyder: vänta flyg ej låtigf, vi ha något att
rådgöra om! Eller att drillen betyder: hvad
Gud är god oclt hvad lifvet är skönt! — Då
höra vi t ex. finkslägtet (fringilla) uttrycka
dessa meningar pä följande sätt:
Lockton : Sonnnan- drill.
hol/n iiii/stou:
Gråsiskau: jnt-i — t jo It tj 1111 - zirr,
Grönsiskau: pi-u — l jöt) ijått SUlItt,
Steglilseu: sjnhitt _ — t; ii ii ii.
llämplingu: t josi /jack .jack — t: H iit 7.
Bofinken • pilt pH/ jnrh: t jock ziii.
Gröufiuken: pnui — jaet- jncli — sio is,
Gråsparfven: pin piu jiitt jiitt — : ii ii ii.
(Mera en autlan gång.)
Spel-Johan.
(För Xroltslämhui »f Auinatla Kortstodt.i
Nu. uiiiia kära små vänner, föreställer jag
mig att jag sitter midt ibland eder, att jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
