Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
nta tuollslåndan.
N:o 22
Facit (som förut.) Min vänskap för eder...
Nora. Betalas med 3 mark i timmen.
Facit (som förut.) Mitt hjertas känslor ...
Melicerta. Hjertat slår 80 slag i
minuten
Märtha. Nej, det är olika. Kärleken
kan slå 120, vreden 130, raseriet ända till
140.
Facit. Hvad hör jag! Väga ni mina
tårar i centigram, min vänskap i penningar,
mina känslor i pulsslag! Huru mäta ni då
eder tacksamhet mot skolan, eder pligt mot
fäderneslandet eller edert samvetes
vittnesbörd?
Flora (kallt och bestämdt). Allt det, som
icke kan vägas, mätas eller räknas, det
fins icke till.
Facit. Hvad? Fins icke till? Olyckliga
barn, ni förskräcka mig!
Nora. Förskräckelsen kan nedgå till 40
slag i minuten.
Facit. Ack, när jag tänker på edra sköna,
lyckliga ungdomsdagar . . .
Anna*). En dag och en natt räkna 24
timmar, 1,440 minuter, 86,400 sekunder och
5 miljoner 184,000 terzer.
Hanna. En skön dag räknar 0,0
millimeter i nederbörd.
Nanna. En lycklig dag kan ej räknas,
alltså fins den ej till.
Facit. Bort, bort! Det är ju
omcnsk-ligt, det der. Siffrorna spöka. Hvar är
Thomas? Hur skall jag få de stackrame
åter till menniskor?
Melicerta. Du bar önskat en gång ocb
fått en gång. Pius 1 iniuus 1 är lika med
noll. Det är subtraktion. Der återstår
ingen rest.
Facit. Riktigt, men rysligt! Tag hela
min räknekonst., men (snusar) låt mig
förnimma, att hos er lins en enda mensklig känsla
qvar.
Nanna (långsamt och afbrutet, liksom i
drömmen). Jag önskar ... 2 minus 2, lika med
noll . . . Jag önskar ... 12 gånger 4 gör
48 . . . jag önskar ... 21, di viderad t ined 7,
gör 3, jag önskar .. . pius 9, att vi blifva
menniskor igen.
Facit (nyser). Prosit. (Den stora räknetafla»i
*) Replikenia kunna fördelas på de talföraste.
öppnar sig, och i dess ram stilr Lucia som ung
fé med utsträckt spira. Musik. Mörker.)
Lucias besvärjelse.
Aronda midö,
Calamba vitello!
Fugite, nuincri!
. Surgite aniraæ!
Villorna vika, och sanning består,
Öppna dig, knopp, för den blommande vår!
(Xär scenen ljusnar, återser man skolflickorna i
deras förra gestalter, glada klappande händerna.
Ziffror och kronor äro försvunna.)
Lucia. Nej, behåll edra kronor! Ar icke
menniskan skapelsens krona? (flickorna
återtaga sina kronor.)
Nanna. Jag drömde så löjligt .... att,
jag var en ziffra.
Flora. Jag med. Och vår själ var
<jua-tuor species.
Facit. Det var icke så illa det, mina
barn . . . men måtta i allt!
Melicerta. Och jag drömde, att magistern
lofvade oss berömliija, understruket.
Facit. Gjorde jag det? Ja, det. är
möjligt. Ni räknade, tror jag, bättre än jag.
Men när jag tänker på, att mina tårar väga
fem sjundedels centigram, att kärleken
räknas i pulsslag och vänskap i mark och
penni .... Uff, tack skall du ha, goda fé,
som gjort de der isklimparne åter till folk!
Vaktmästaren (i dörren). Här är en nolla,
som nödvändigt vill in.
Facit. Ila vi nu tid med nollor? Här är
allt summeradt och allt pius.
Thomas (inträder med en korg). Utom jag.
De små barnen uppskatta mitt värde till en
miljon. De stora påstå, att jag icke fins
till. Oin de stora ha rätt, är jag en nolla.
Nanna. Liksom vi icke kände dig,
julgubbe! Du är värd mer än alla ziffror i rad,
du är den rikaste bland de rika, efter du
gör så många lyckliga.
Facit (snusar) Räkna ut det, den som
kan I Och ändå är han den verkligaste
verk-Ughet!
Thomas ini Xanna). Skattar du mig så
högt, du allrararaste lilla numero ett? Nå,
välj då ur min korg det vackraste du kan
finna ... du och de andra hackorna! t Han
bjuder sin korg åt alla.) Skola vi icke nu fil a
min gummas namnsdag?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
