Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 20 ILLüSTRERAii BARNTIDNING. 189
— Äli nej, någonting li em trefligt, vi kunna ju
alla taga fram våra julklappsarbetet), p|lär
hvad? — Kasse hade blifvit så intresserad för
öfverraskningar åt mamma ocli tanter i
familjen. — Inte förrän Spirea kommer hem
— förklarade riddaren Fritz A ma tus, — kom
så sätta vi lif i Svante så länge.
Den f. d. lycklige ägaren till en 20 marks
fiol, tittade förströdd upp från sin
^afhandling". Nu följde en lofvande inbjudning,
med utläggning ur fem synpunkter, efter
Kamillas, tøufrosynes, Fritz Ainatus’ och
bägge Himmelstjernornas horizont.
—|aha, ja. Svante vek djup innigt och
omständligt ihop sina papper och stoppade dem
i bordslådan: inte hade ban något emot att.
komina med. Eufrosviies bruna ögon
spelade af munterhet — hvad skall du ha till
handarbete? — Handarbete? — Svante såg
förbryllad uf. Ja, handarbete, alla
andra gossarne ha! Jag får kanske nysta
garn åt någon af er? Svante blickade
råd-vMI under sin gula lugg på församlingen.
Spirea är just och köper, nej hon är
redan hemma, jag hör henne tala med
Ma-belle. Kom, Sidensvansar, lefve Mabelle!
utropade Kufrosyne och tågade i spetsen för
de andra in i matsalen; snart var allt i
ordning och mau plaserade sig kring stora
bordet. Tant Amadea stickade ihärdigt på
sin grå- ocli rödrniidiga harnstruinpa,
Mabelle lån med nosen mellan tassarna vid
hennes fötter. Fritz Ainatns virkade en
(oriudUk ål sin mor öfverstinnan
Pumpen-ritter och fick goda råd af Kasse, som
nyligen förfärdigat en likadan Svante
nystade pligt troget och ovigt, Masse höll garnet,
satt beqvämt tillbakalutad och lunkade småM
på stolen.
— Jag tycker alltid lördugsqvällarna äro
så roliga anförtrodde Eufrosyue åt Masse
det är inga lexor att tänka på, och det
käns alltid så föreningsaktigt, då vi sitta så
här allesamman och ha roligt. Masse
nickade belåtet, — det är ju också en slags
jul-klappsföreuing — sade ban, och
balanserade stolen för att inte falla öfver ända:
det var en ovana som ban ibland inte kom
ihåg att spjerna emot.
— Jag tycker vi kunde läsa högt ur någon
rolig bok Ilar du Fritz läst „Svarte
Robinson ?" Det är en t jock en, full med bilder.
— Enfrosyne genomgick som bäst den för de
flesta 11 :åringar oundgängliga
indianperioden. — Det blir så enformigt att alltid läsa
högt - puttrade Kasse, som sydde ut en
vedbärare på java-kanava, vi skola väl taga
ihop med något nytt, Svante!
— Jaha, ja, hvad var det om, sade du
något? frågade Svante konfyst; hans tankar
hade varit långt borta. — Vi skola hitta på
något nytt. upprepade Kasse tålmodigt —
hvad föreslår du? — Vet inte. — An du
då Spirea ? Vi skola berätta något. — Ja,
just så. — instämde Fritz Amatus, jag läste
just en så rolig berättelse. — Spirea smålog
— inte menade jag på det viset Vi skola
inte berätta ur någon bok ini, utan sådant
som vi sjelfva sett och känt. Tant Dika
sade alltid att det var en så nyttig öfning.
— Jag föreslår tant Dea till ordförande
jublade Kainilla. Det passar så bra, hou är
ju äldst.. Det sistnämda var obestridligt.
Tant Dea såg konfunderad ut. — Jag
ordförande, aldrig i verlden barn. Mabelle
och jag, vi förhålla oss passiva Jag är för
gammal att begripa mig på sådant.
Kainilla tänkte just börja bevisa att det
mycket väl kunde gå för sig, men i
detsamma gick ett ljus up|i fi r henne, att ingen
ordf. behöfdes till det föreslagna ändamålet.
Hvad skola vi nu riktigt berätta om
— frågade Masse. försigtigt.
— Någonting som vi upplefvat.
— Jag halkade omkull på gatan i (lag.
— inflikade l.ufrosyne.
Mycket roligt att hiira — mumlade
bror Kasse. - Kanske vi berätta något från
skolan, föreslog Svante. liller hemifrån,
eller om sommarferierna, bifogade Kainilla.
— Sommarferierna, sommarferierna —
röstade Masse ifrigt, lian och Kasse hade
varit hos syster Angelika och svåger Jens,
nog hade de reda på sig.
Ja. sommarferierna — understödde Fritz
Amatus, — ban hade lysande
sommarminnen. Svante knackade i bordet med en sax:
— förena sig alla om det föreslagna ämnet?
Ja, ja, ljöd det kriiig bordet. Mabelle dök
upp ur en blund, gäspade och bligade på
sin matmor. Bra — fortsatte Svante
jag föreslår att vi berätta efter ålder och att
tant Dea också är ined! Ja, ju —
bolaget lyste af belåtenhet. — Barn, barn, jern-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
