Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Prohibitionskampanjens utbredning till andra stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 FÖRBUDSLAGARNAS VERKNINGAR.
Prohibitionsrörelsen hade absorberat den ursprungliga
föreningsrörelsen. Man hoppades, att de i så många stater
införda förbudslagarne skulle ha medfört det slutresultat,
hvar-för föreningarna existerat. Det visade sig snart, att så ej var
fallet, utan att föreningsverksamheten fortfarande behöfdes.
Men dess gamla former blefve föråldrade. Nya uppstodo, till
hvilkas skildring vi nu skola öfvergå.
The American Temperance Society existerade visserligen
fortfarande, men visade tendenser till inre splittring på grund
af olika meningar dels om hur långt man borde gå i
afseende på omfattningen af begreppet rusdryck — en del ville
däri innefatta endast brända och destillerade drycker — dels
angående sätt och metoder för arbetet. Resultatet blef det,
att en mängd mindre, hvar för sig själfständiga sällskap
uppstodo af det stora Temperance Societys spillror, och af
enheten fanns egentligen intet annat kvar än de stora tid efter
annan återkommande nationalkonventen, eller kongresserna,
som dock icke ägde någon myndighet öfver de enskilda
föreningar som tilläfventyrs vid dem läto representera sig. Den
stora lagstiftningsagitationen öfvertogs alltmer af de politiskt
inrättade prohibitionspartierna.
Af de många nya nykterhetssällskap som uppstodo, blefve
somliga af relativt kort varaktighet. Det, som blef
lifskrafti-gast och uppnådde den mest betydande utvecklingen, var en
1851 stiftad ordensmässigt inrättad förening kallad
Goodtemp-larorden, Independent Order of Good Templars (”I. O. G. T/y
till hvars historia vi snart skola vända oss, efter att dock först
hafva stannat inför bilden af en ytterst märklig enskild man,
hvilken vid århundradets midt började framträda såsom
nykterhetsrörelsens kanske mest typiske och mest verksamme
representant, John Gough.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
