- Project Runeberg -  Lärobok i Sveriges , Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser /
77

(1870) [MARC] Author: Clas Theodor Odhner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B. Medeltiden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

manland, men utan att deraf skörda vare sig vinst eller ära. Dessa
misslyckade fälttåg nedsatte konungens anseende och ådrogo
honom nya skulder, deribland en betydlig skuld till påfven. Till
råga på olyckan hemsöktes Norden på denna tid af den
förskräckliga farsot, som under namn af »svarta döden» från Asien utbredt
sig öfver hela Europa, och som i Sverige kallades di g er dö den,
i Norge stora mannadöden. Smittan kom genom handelsfartyg
till Danmark och Norge, och utbredde sig från båda sidorna till
Sverige, der hon rasade under året 1350. I Norden anses pesten
hafva bortryckt åtminstone en tredjedel af invånarne; i enskilda
bygder utdog nästan hela befolkningen, och kyrkor och gårdar
blefvo öde.

I följd af alla dessa olyckor uppväxte mot konung Magnus
ett starkt missnöje i landet. I synnerhet ådrog han sig de
stores hat, emedan han sökte inskränka deras friheter och
sjelfs-våld. De missnöjde utspredo förklenliga rykten om konungen och
hans drottning, Blanche, en grefvedotter från Namur; man
beskyllde konungen för allahanda laster, hvilket tillskyndade honom
varningar af den heliga Birgitta och längre fram öknamnet Smek.
Magnus’ största fel voro hans lättrogenhet och hans svaghet för
gunstlingar. Han lät gång efter annan bedraga sig af sin illistige
svåger, hertig Albrekt af Meklenburg, och af sin granne, konungen
i Danmark. Bland gunstlingarne var Bengt Algotsson den
ryktbaraste; han blef upphöjd till hertig af Finland och Halland och
utöfvade ett stort inflytande på styrelsen. Detta väckte afund
hos den unge tronföljaren Erik; stormännen blåste under, och
sedan den yngre brodern Håkan tillträdt regeringen i Norge (1355),
började Erik i förbund med hertig Albrekt uppror mot sin
fa-der och antog konunganamn 1356. Magnus måste gifva vika och
vid en förlikning följande år afstå till konung Erik sydöstra Sverige
jämte Finland samt drifva Bengt Algotsson i landsflykt. Den
listige Valdemar i Danmark, som förut uppviglat sonen, hycklade
nu tillgifvenhet för fadren och sökte under sken häraf komma i
besittning af Skåne. Men Magnus försonade sig med sin son och
hjelpte denne att afvärja Valdemars angrepp. Strax derpå afledo
konung Erik och hans unga gemål i en farspt, och Magnus blef
åter ensam konung i Sverige, 1359.

Nu förbundo sig Valdemar och Albrekt emot Magnus,
öfver-föllo honom oförberedd och bemäktigade sig genom våld och svek
Skåne, Bleking och södra Halland, hvilka sålunda åter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:12:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/octlisnod/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free