Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•181
välja vi trakten af Sala, såsom en i flere hänseenden
intressant och anmärkningsvärd bygd. Detta kan man visserligen
ej sluta till under en hastig genomresa, ty nejden företer i
sin yttre karakter ingenting ovanligt eller öfverraskande;
tvärtom skall den vid första anblicken förefalla snarare
enformig och ful än omväxlande och vacker. Efter en
närmare granskning af förhållandena skall man dock finna, att
orten innesluter flere märkvärdigheter, som förtjäna vår
uppmärksamhet.
Då man på den norra stambanan tager vägen öfver
Uppsala och närmar sig gränsen till Västmanland, genomfar
man mestadels skogbeväxta och sumpiga trakter, tills man
uppnår Heby, den sista järnvägsstationen före framkomsten
till Sala. Närmast omkring denna stad och längre i
riktning mot söder och sydost utbreder sig en vidsträckt och
skoglös slättbygd, som utmärker sig genom mycken bördighet.
I öfrigt framträda ej några märkligare föremål för den
resandes blickar. Sedan man lämnat Sala järnvägsstation,
träder man snart åter in i en högländare skogsbygd.
Under nära en timmes järnvägsresa genomfar man denna
skogstrakt och framkommer därefter till nejderna omkring
Dalälfven. Man befinner sig då ej längre inom Västmanland.
Det, som sedan flere århundraden tillbaka gjort Sala och
dess omnejd kända och omtalade så inom som utom landet,
är Sala grufva eller Silfververket, som ligger 2,5 kilometer
sydväst från Sala stad. Detta silfververk blef fordom
kalladt »Svea Rikes skattkammare och yppersta klenod».
Grufvan upptäcktes och bearbetades redan i början af
1500-talet, och för silfververkets drift tillerkändes bergsmännen
eller borgarne i Sala stad vissa privilegier. Tomtägarne i
staden innehade nämligen bestämda andelar i grufvan och
bildade ett slags bolag, som kallades Sala bergslag. Grufvan
har dock numera blifvit försåld till ett enskildt aktiebolag,
som efter eget godtfinnande och för egen räkning
ombesörjer grufdriften. Under Gustaf Vasas tid var värdet af
silfververkets afkastning större än värdet af rikets bela
dåvarande järntillverkning. År 1571 inträffade i grufvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
