Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
min själ, och jag föreställde mig åé fordimidagM;
då den vidtfrejdade sjökonungen derUppe i sitt
slott om en höstqväll, sådan som denna; höll hof
och gille och vid mjödhornet gaskonjeradé på
isländskt tungomål om sina dråpliga bedrifter i
främmande land, och hur entusiasmerade skaide*
vid sina harpor genast satte dessa märkliga saker
på konstrik vers med allehanda förnumstiga
alliterationer och assonanser, för att dermed sedan
fröjda den store hjeltens hjerta och locka en bi*
fallsmysning från hans läppar.
Efter den allmänt antagna och godkända fy*
siologiska satsen, att hvad man om qvällen tänker
på, det drömmer man sedan om, hade jäg om
natten en besynnerlig dröm. Mig tycktes, att
fta-munder, den store sjökonungen, vid midnattens
tysta timme nedsteg: från sitt berg, autingen det
nu verkligen var han sjelf eller endast hans
vålnad, och täcktes på den trån ångbåten utlagda
landgången komma ombord på ett besök. Han
började nu med synbar förvåning vandra omkring
från akter till för, från styrbord till babord, samt
noga taga allting i betraktande, han trängde till
Och med ner sin väldiga och jättelika lekamen i
machineriet, granskade till det minsta dess svarta
inelfvor, ryckte på pistonerna, knackade på
pannan, försökte få omkring étt och annat kugghjul,
ja han sträckte sig yttermera; sedan han åter kom*
mit upp, ut öfver relingen och gaf med ett dög*
tigt grabbatag skoflärna fart, då hela fartyget
stötte till och en ljusstake föll ner från bordet i
salongen. Andtligen såg jag honom vinka till nå^
gon på stranden, då genast en oräknelig mängd
småsvenner med allehanda verktyg i händenia ö£
vörsvämmade ångfartyget. Ramunder tillsade dem
någonting, hvaraf jäg icke mer förstod, än två;
tre ord, efter all min lilla kännedom af vårt gamla
språk betydande så mycket som: *W’ förträfflig
bryggkittfel 1“ Sttiåföfket * fördelade sig då, sotiiKga
på däck/andra inunder, ntoan;4>röt uppbräderna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
