- Project Runeberg -  Följetongen på jernväg. Nytt och gammalt af Orvar Odd / Häftet 3. Svenska reseintryck från den goda gamla skjuts-tiden. 2. Från sundet norr-ut /
35

(1856-1858) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iMxr’lAog’ sönder sferufvar och jernbftnd, tuen altt
detta så tyst, dom om det varit med spökverktygr,
och efter någon stund såg jag ångpannan makiigt
fyftas ur fartyget och helt lusteligen transporteras
i land, hvarvid konungen sjelf noga tilisåg, att
. allt skulle gå ordentligt och klenoden icke ska
das.- Var det icke bcfängdt utan all like? . , . .
a-’ -Att hela denna historia om den röfvade k i t
leta endast var en dröm, hevisas för öfrigt bäst
derafj att vi om morgonen hade vår ångpanna
ganska riktigt i behåll, och utan hinder i god tid
begäfvo oss • v i d a r e. F rå n S ö d e ris ö p i n g i i r endast
ett obetydligt stycke q var ef kanalen, och man
befinner sig derefter ute på den vackra fjärden
Slätbaken, Verkligen för vacker för ett så dumt
Och prosaiskt namn. Det ar visst och sannt, att
namn på orter, liksom på personer, stundom
kun-liä vara fäbelaktigt misslyckade. Jag vet icke
hvad det i detta Slätbaken ligger fbr barbariskt
och platt på sammå gång; men föreställ er huru
det skulle taga sig ut i vers, t. ex. om jag på
följande sätt k la Tegnér, började en invokation
till defcma ^ärd:

Du slumrande bölja, du Slätbak blå,

den morgonen gjuter sitt skimmer på! etc.
flur helt annorlunda om jag sjunger:-"‘du Målare
biff!** du Hjelmare blå!“ “du Wener blå!“ •

^ v Så voro vi då åter ute på mera öppet vatten.
EÄ ’den fria sjön, der man har utrymme att sträcka
åt? sig litet, att göra små utflygter och gå hvad
väg man vill! Här stod just nu som bäst på grund
ett annat ångfartyg, som i morgöndimraan råkat
hålla landet för kärt inpå och efter egen fantasi
försöka en ny väg inom prickarna, i stället för
utom dem. LXet var på ett eget via uppfriskande,
att efter en hel föregående dags triviala kanalfärd
träffa på* ett dylikt effektstycke, feuru föga
ovan-bgt det annars i sig sjelf var. Jag afundades dem
der borta påt sandbanken pinan arbetade med
ut-kastade kablar och bogseringsändar, det höga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:33:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oojernvag/3/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free