Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - En underbar man från vår storhetstid. Af Isak Fehr. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 2 ISAK FEHR.
som konstnärens begåfning, icke
splittrade sig genom sin mångsidighet, ty
denna var helt enkelt hans natur, utan just
genom mångsidigheten i kraftöfningen
blef i stånd att åstadkomma storverk.
Sin andes rika skatter hade han
förvärfvat under ett ideligt sökande och
experimenterande på alla områden, i
det han ej låtit några provinser inom
sin föreställnings- och tankevärld ligga
ouppodlade utan sträfvat efter en
allsidig utveckling. Men under sina
färder i det mänskliga kunnandets och ve-’
tandets alla rymder — han var filosof,
matematiker, teoretisk mekaniker,
civil-och militäringeniör, geolog, fysiker,
kemist, botanist, anatom, musiker, skald,
arkitekt, skulptör och målare —
splittrade han likväl icke sin verksamhet. Man
har ingen rättighet att säga det, då han
på de flesta af dessa områden var sin
tids förnämste man, gjorde upptäckter
och grundlade teorier, hvilka
århundradena efter honom bekräftat, den ena
efter den andra. Och dessutom är det
dock först och sist målarekonsten, dess
kraf, dess framåtskridande, som ligga
honom om hjärtat. Det är hamnen,
hvarifrån han löper ut på upptäcktsfärder,
hamnen, hvartill han återvänder med sin
forsknings rika skatter. Och det var
äfven inom denna konst som han
skapade de mästerverk, som för all tid skola
rädda hans namn undan glömskans flod.
Det är denna Viktor Rydbergs studie
»En underbar man» som återfört mina
tankar till den väldiga gestalt i den
svenska vitterhetens och vetenskapens
gårdar, som, en gång mött, lockar med
makt till förnyad bekantskap. Och i
denna Rydbergs tankedigra skrift trodde
jag mig hafva fått svar på mången
undrande fråga, som hvarje bekanskap, äfven
den flyktigaste, med denne underbare man
från vår storhetstid måste frammana. Så
har jag lånat både titel och inledning
från den samtida svenska litteraturens
ypperste målsman.
I likhet med sin farfader kung Gösta
och sin fader kung Karl plägade konung
Gustaf Adolf under sina många resor i
sitt vidsträckta rike gästa sina undersåter.*
Strax i början af år 1630 besökte
konungen biskopen i Västerås, Johannes
Rudbeckius. Denne biskop var en af sin
tids yppersta män, kraftig, lärd,
mång-förfaren och härsklysten. Till honom
yttrade Axel Oxenstierna vid ett tillfälle,
då biskopens oförsiktiga själfrådighet
bragt regeringen i harnesk mot honom
och Axel Oxenstierna själf var
öfvermåttan förbittrad på den trotsige prelaten,
i rådets namn följande ord, som vittna
om biskop Rudbeckii stora anseende:
»Edra tjänster vid akademien, vid hofvet, vid
visitationen i Estland och i Edert
biskopsdöme hafva gjort Eder konsiderabel och
venerabel och causerat en respekt hos
oss». Hos denne man gästade nu
Gustaf Adolf för att med honom samråda
om riksens och kyrkans tarf och kraf.
Konungen visade biskopen då ock den
bevågenheten att till dopet bära hans
lille son, som fick namnet Olaus. Denne
pilt, som bars till dopet af kungliga
händer, växte upp till en väldig man,
som beundrades af drottning Kristina och
Karl X, hedrades af Karl XI och stod
trygg i sin fulla kraft ännu under Karl
* Så besökte han biskopen i Strängnäs
Laurentius Paulinus vid sin återfärd från samtalet
med konungen i Danmark år 1629. Härom
berättar biskopen själf: »Den 9 martii anno 1629
höll konungen middagsmåltid i mitt ringa hus,
det jag och mina efterkommande aldrig kunnom
eller skolom förgäta eller förtiga, så länge
världen står. Ty när min lille son, som då
näppe-lig var fyra år gammal, las till bords och ifrån
på grekisko, förundrade Hans M:t sig och sade
till mig: Herr biskop! Eder son måtte hafva
ett härligit ingenium. Låter honom få fara fort,
så blifver han väl med tiden en nyttig person».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
