Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om stadsplaner med särskild hänsyn till svenska förhållanden. Af Fredrik Sundbärg. Med 18 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
FREDRIK SUNDBÄRG.
trångt inom de gamla stadsmurarna, och
man började på allvar bygga därutanför.
Därmed behöfde man ej längre spara på
utrymmet, och man gaf lösa tyglar åt
den smak för rymlighet, som samtidigt
gjorde sig gällande inom arkitekturen.
Barockstilens styrka var de väldiga
dimensionerna, den väl afvägda
massfördelningen, den storslagna plandispositionen
och de effektfulla, gärna långa
perspektiven, med ett ord en väl behärskad
pondus i anläggningen; samtidigt hade dock
gotikens och den äldre renässansens
fantasifullhet och delikata detaljsinne måst
lämna rum för en altmer
öfverhandtagande böjelse för skematisering.
Alla dessa arkitekturens egenskaper
gå igen i stadsplanerna från denna tid.
De äro å ena sidan rika på storslagna
och äfven pittoreska effekter. Det är
palatsbyggandets tid par préférence,
särskildt i vårt land, som då hade sin
storhetstid, och dessa palats spela en
integrerande roll i stadsplanerna, något som
vi ha rikt tillfälle att iakttaga särskildt
i Stockholm, där hela stadspartier,
såsom Riddarhustorget, Riddarholmen,
Blasieholmen o. s. v., få sin karakter just
af de dit förlagda palatsen. Ett för
dessa palats så väl i stad som på land
karakteristiskt och af tiden med stor
förkärlek användt planmotiv är
hästskomo-tivet, med tre slutna sidor och en öppen,
en anläggning som aldrig förfelar att göra
en praktfull verkan. Bland exempel i
Stockholm på dylika anläggningar
behöfva vi här endast påminna om
Rådhuset, »Kungshuset» m. fl. på
Riddarholmen, Frimurarepalatset o. s. v.
A andra sidan visar sig den nyss
omnämda skematiseringen skarpt
framträdande i de nyanlagda gatusystemen, hvilka
i sig hafva fröet till våra dagars
schack-brädsplaner.
Att man dock ännu icke glömt att
taga tillbörlig hänsyn till terrängen, synes
framgå af sådana gatuanläggningar från
denna tid som Malmskillnadsgatan i
Stockholm och Asgatan i Falun, hvilka båda
följa ryggen af en rullstensås.
Sverige är rikt på stadsanläggningar
från denna tid. Bland dessa märkas främst
malmarna i Stockholm, vidare Göteborg,
Karlskrona samt sannolikt det mesta af
Norrköping, Kalmar, Falun o. s. v.
Men på barockstilen följde rococo-,
Louis XVI- och empirestilen, samt
därefter mot medlet af vårt århundrade —
arkitekturens totala förfall, ett förfall
hvarur just den närvarande tiden arbetar på
att höja sig.
Om det är en slump, så är det
förvisso en högst olycklig sådan, att
arkitekturens förfall inträffar just samtidigt
med de enorma tekniska framstegen och
den lifliga utvecklingen på industriens,
handelns m. fl. områden, hvaraf följde
städernas oerhörda tillväxt och framsteg.
Allt i de gamla städerna blef med ens
för trångt och otillräckligt: för det
alltjämt tillströmmande folket måste sörjas
genom nya bostäder och för den
växande trafiken genom nya och utvidgade
gator, spårvägar, järnvägar o. s. v. Och
ej nog härmed: den nya hygieniska
vetenskapen började också utdöma de
gamla städerna. Så kommo nya
byggnadslagstiftningar, stadsplaner och
regleringar. Om hittills arkitekturen fått mer
eller mindre behärska stadsplanerna, så
kommo nu helt och hållet nya synpunkter,
för hvilka man alldeles glömde den
konstnärliga, och detta så mycket mera just
till följd af arkitekturens nyss påpekade
förfall. Ingeniörerna hade så absorberat
allt tidens förråd af geni, att intet tycks
ha räckt till för byggkonstnärerna.
Också blef följden helt naturligt den, att de
förre tillägnade sig ledningen af
stadsanläggningarna, en ledning som de ännu
med oinskränkt makt innehafva.
Paris gaf signalen till omskapandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
