Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Om stadsplaner med särskild hänsyn till svenska förhållanden. Af Fredrik Sundbärg. Med 18 bilder (Fortsättning och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STADSPLANER,
20 I
eller dylikt. Vi stackare däremot, vi som
mången gång måste taga mot hvar
riksdaler till kyrkobyggnaden beledsagad af
en svordom, vi anse oss dock ha råd
att plottra bort våra tillgångar på att
göra byggnaden rundt om — ja låt oss
säga »passabel», ty längre komma vi sällan.
Saken har äfven en annan sida.
Medan medeltidsbyggnaden ger oss en ny
bild, allt eftersom vi se den från den
öppna platsen, från klostergården, gatan
eller gatuhvalfvet, så ger oss den moderna
rundt om endast samma vy. Vi göra
oss icke ens besvär att gå den rundt, än
mindre att vända tillbaka för att se den
ännu en gång; vi pricka den i vår
Bæ-decker och gå vidare för
att se något nytt.
Vidstående plan visar
det verkligen typiska läget
af en ny större kyrka i
en af våra landsortsstäder:
midt på en kolossal
fyrkantig plan, slät som ett golf
och stenlagd (de annars obligatoriska
grönsakerna ha låtit vänta på sig). I
planens fyra hörn utmynna resp. två lika
breda gator; de omgifvande husen äro
renodlade från hvarje spår af intresse.
Om detta sätt att placera en kyrka kan
sägas, att om det negativa idealet är
oupphunnet som nordpolen, så har man
i alla fall här nått—åttiosjette latituden.
Men man nöjer sig i våra dagar icke
med att lägga sina nybyggnader, såsom
Sitte uttrycker det, »såsom en krokan på
en bricka», utan man söker äfven bringa
äldre byggnader till öfverensstämmelse
med detta ideal. Man äflas att »frilägga»
märkliga gamla kyrkor och andra
byggnader för att kunna så mycket lättare
betrakta dem. Oftast gör man dock dessa
minnesmärken en dålig tjänst genom
denna af klädning: man blottar skoningslöst
hvarje sida af dem, äfven sådana som
aldrig varit ämnade att visas.
HOLSTENTHOR I LüjiECK.
Sitte anför åtskilliga instruktiva
exempel på ett dylikt förfarande i utlandet.
Oftast är det kyrkorna som varit
föremål för denna friläggningsvurm, men den
har äfven sträckt sig till andra gamla
byggnader, däribland stadsportar,
hvarom förf. spetsigt anmärker: »Eine recht
schöne Sache so ein freigelegtes Stadtthor,
um das man herum spaziert, statt
hin-durchzugehen!» Af de båda
stadsportarna i Lübeck (en stad där man för
öfrigt omsorgsfullt vårdar sina gamla
minnesmärken) har »Holstenthor» blifvit på
detta sätt »frilagd», medan »Burgthor»
kvarstår med sin ursprungliga omgifning.
I Sverige ha vi i Halmstad en gammal
stadsport som ännu står kvar, ehuru rensad
från sin omgifning. Hvad våra
landsortskyrkor beträffar, så ha, som förut nämnts,
redan föregående tider ombesörjt det
mesta, som i detta afseende varit att göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>