Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Ett besök på tempelplatsen i Jerusalem. Af Knut Tallqvist. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BESÖK PÅ TEMPELPLATSEN I JERUSALEM.
227
till detta ställe. Vid en tvärställd, ur
muren utskjutande pelare stannade scheiken
och berättade: »på yttersta dagen
spännes från denna pelare en hårfin bro
öfver afgrunden till Oljoberget. Vid dess
ena ända står Muhammed, vid den andra
Jesus. Och alla döda stå upp och
beträda bron. De saliga sväfva helbregda
fram öfver djupet, men de ogudaktiga
falla i afgrunden och den eviga elden.»
Lämnande detta märkliga ställe
vandrade vi norrut och kommo till »den
gyllene porten». Den består af två
afdelningar, »ångerns» och »nådens» port,
ch säges vara byggd af Salomo. I
verkligheten torde den härstamma från
sjette århundradet. Araberna berätta, att
en kristen eröfrare af Jerusalem skall
inträda i staden genom denna port. Det
är väl därför den är igenmurad. Enligt
Idrlsi hölls den stängd redan på
kors-fararnas tid och öppnades endast
palmsöndagen för de festtåg, som då drogo
upp till den heliga grafvens kyrka från
Oljoberget, imiterande Jesus’ intåg i
staden, då folket helsade honom med
hosianna. Redan på Hesekiels tid hölls
en port på östra sidan stängd,
»emedan Herren Israels Gud gått genom den
porten».
I närheten af den gyllene porten
befinner sig »Salomos tron», ett litet
kapell. Sagan förmäler, att Salomo plägade
sitta här och åse templets byggnad.
Scheiken berättade, att Salomo äfven dött
här. För att icke genierna, af hvilka
Salomo betjänade sig vid arbetet, skulle
märka hans död, lutade konungen sig
mot sin spira, så att det såg ut som
om han endast sofvit. Först efter en
lång tid, då en trädmask genomfrätt
spiran, så att denna brast under
konungens tyngd, märkte genierna hans död.
Denna legend ansluter sig till en vacker
fabel, som omtalas i koranens 34:de sura.
Genierna gjorde åt Salomo hvad helst
han önskade, palats, bildstoder m. m.
»När vi beslöto Salomos död, visade
intet annat att han dött än en trädmask,
som uppåt hans staf. När han föll,
insågo genierna, att om de hade känt det
fördolda, de icke skulle hafva fortfarit
med sitt förnedrande besvär.»
Den norra delen af tempelplatsen är
ojämn och delvis gräsbevuxen. Endast
obetydligare sevärdheter förefinnas här.
Genom en port i den norra muren ser
man en stor, af grus nästan fylld dam,
som de kristna kalla Bethesda. I denna
trakt fann den franske arkeologen
Cler-mont-Ganneau för några år sedan en sten
bärande en märkelig grekisk inskrift.
Denna förbjuder vid dödsstraff alla icke
judar att beträda tempelplatsen och
bekräftar sålunda Josephus’ och Tacitus’
uppgifter. Stenen är numera flyttad till
Tschinili kiosk i Konstantinopel. I
tempelplatsens nordöstra hörn finner man
slutligen lämningar af den nedan nämda
borgen Antonia.
Sedan vi fortsatt vandringen längs
den västra muren till porten, genom
hvilken jag först beträdt tempelplatsen, vände
vi oss till dess centrum och
intressantaste parti, klippdömen.
Den ungefär tre meter höga platform,
som upptar tempelplatsens midt, bildar
en fyrhörning, hvars sidor mäta mellan
125 och 160 meter i längd. Till
densamma leda från olika håll inalles åtta
bekväma trappor, som upptill sluta
under smakfulla arkader.
Midt på denna öfre platform reser
sig den berömda helgedom, som
araberna kalla Qubbet eç-Qachra,
klippdomen. Allmännare är den bland de kristna
känd under namnet Omars moské. Men
denna benämning är i tvä afseenden
oegentlig. Ty klippdömen är ingen vanlig
moské i vanlig mening, utan har ett
alldeles särskildt ändamål. Och icke heller
är den ’uppförd af Omar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
