Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Ett besök på tempelplatsen i Jerusalem. Af Knut Tallqvist. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
KNUT TALLQVIST.
Benämningen Omars moské innebär
ett lika stort misstag som det namn de
första korsfararna gåfvo klippdomen. De
kallade den nämligen Templum domini.
Ty de trodde, att den praktfulla
byggnad, de här funno på tempelplatsens midt,
var judarnes gamla tempel. Detta
misstag hade åtskilliga intressanta
kulturhistoriska följder. Den s. k.
tempelherre-orden fick sitt namn af detta »templum».
Dess bild upptogs i ordens vapen.
Sålunda spreds den vida omkring i Europa
och blef modellen för flere kyrkor. Och
när Rafael målade sin berömda tafla
»Jungfru Marie förmälning», som han
tänkte sig hafva försiggått framför en af
»templets» portar, målade han templet så att
det är en trogen bild af klippdomen.
Klippdomens hufvudmassa bildar en
oktogon. Hvarje sida är dryga 20 m.
lång och 12 m. hög. Till ungefär fyra
meters höjd äro väggarna beklädda med
blankpolerade marmorplattor. Från
fönsterbräden uppåt betäckas de af fajans
kakel i hvitt, blått och grönt, hvilkas
olika form, sammansättning och färg bilda
en brokig men för ögat behaglig yta.
På fyra sidor mot de skilda
väderstrecken finnas portar. Framför hvarje
port har funnits en öppen hall. Men
dessa hallar hafva blifvit igenmurade så
när som framför sydporten. På hvarje
vägg finnas sju fönster med låga
spetsbågar. Men af dessa äro de yttersta
öfverallt igenmurade och likaså det
midtersta på de dörrförsedda väggarna. Ett
stycke ofvanför fönstren förlänga sig
väggarna i en manshög barrier eller karnis.
Denna är helt och hållet belagd med
inskriftplattor af fajans. Hvarje platta eller
kakel med sin därå inbrända skrift
bildar en del af den väldiga inskrift i
konstfullt snirklade och i hvarandra
invecklade drag, som lik en fris löper
rundtomkring på den nämda karnisen.
Inskriften innehåller koranspråk.
Innanför karnisen vidtager det svagt
sluttande taket, som i midten öfvergår i
en ungefär 5 meter hög trumma.
Trumman, hvars omkrets genom fyra
förstärkningar i yttermuren delas i lika många
segment, har sexton fönster och höljes
af mosaik. På trumman hvilar slutligen
en väldig kupol. Dess topp krönes af en
fem meter hög stång med en gyllene
halfmåne, som endast under korsfararnes
korta välde var ersatt af korset.
Till att förhöja det fördelaktiga
intryck, som klippdomens yttre gör på
betraktaren, bidrar det för österländska
förhållanden ovanligt goda skick, hvari den
befinner sig, och framför allt det
förträffliga läget. Det yttre låter dock icke
betraktaren ana det mäktiga intryck
klippdomens inre utöfvar.
Det verkar icke så mycket genom
anläggningens storhet som genom sin
skönhet, sin värdighet och sitt lugn.
Under klippdomens mäktiga kupol erfar man
i rikt mått den andaktskänsla, som hvarje
helgedom borde framkalla men endast
få äro i stånd att väcka. Men tillika
får man intrycket af något mystiskt,
sällsamt och främmande, när man midt i
den med all konst och prakt inredda
helgedomen, i ett halfbelyst dunkel
varsnar — en skroflig klippa.
Medan jag stod försjunken i skiftande
tankar framför den heliga stenen,
nalkades åter den vördige scheiken och
frågade: »Har du sett Sofia-moskén i
Stam-bul?» Jag jakade, och han fortsatte: »Då
har du sett något som kommer
klipp-dåmen nära, men dennas like finns ej i
världen!» Jag motsade icke scheiken,
fastän hans ord tycktes mig innebära en
öfverdrift. I själfva verket påminner
klippdomen om Sofia-moskén. Men detsamma
kan sägas om en stor del af de
muhammedanska templen, isynnerhet de senare.
Ty det är ju bekant, att den af kejsar
Justinianus uppförda, efter Konstantino-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
