Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Öfversikt af nyare dansk målarkonst. Af N. V. Dorph. Öfversättning från författarens manuskript. Med 13 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
n. v. dorph.
löste med enastående öfverlägsenhet.
Vidare ett ypperligt porträtt af
konstindustrimuseets direktör Pietro Krohn samt
de kostliga bilderna af diktarne Holger
Drachmann och Soph. Schandorph (1896).
Kröyer står fortfarande i sin
produktions fulla kraft; hans rastlösa energi och
städse lika vakna sinne skola ännu kunna
utföra många konstnärliga bedrifter till
heder för honom och fosterlandet.
Besläktad med Kröyer i blick och
själsriktning men oändligt långt mindre
omfattande i ämnessfer och
uttrycksmedel är vännen Michael Ancher på
Skagen. Från 1880 har Ancher haft sina
bopålar fast uppslagna på denna
Danmarks nordligaste spets, där Nordsjön
och Kattegatt mötas. Därifrån har han
hämtat alla sina motiv, och där såg han
för första gången sin hustru, den utmärkta
målarinnan Anna Ancher. Lika
aristokratiskt elegant som Kröyer låter
penseln tumla om på duken, likaså
demokratiskt tungt och kraftigt berättar
Ancher om sina intryck från fiskarenas lif
på stranden. Hans djärfva, osoignerade
målningssätt harmonierar utmärkt bra
med dessa sceners vadmalsdoftande
folklighet, dessa barkade händer och
sol-svedda ansikten, dessa dråpliga
tran-stöflar, isländska tröjor och sydvester.
Hela denna stadiga, ärliga och stolta
befolknings lif i kamp för födan på
hafvet och dess enkla hemlif känner Ancher
i grund; han lefver året om i omedelbar
beröring med dessa människor, han
förstår och älskar deras tankegång, deras
lugna, ordkarga hederlighet och deras
trygga, orädda karakter.
I talrika, stundom mycket stora taflor
har Ancher skildrat fiskarenas dagliga
lif. Man ser dem i tung, tyst sorg kring
den döde kamraten på bordet i den trånga
stugan. Man ser dem gemytligt
samspråkande på krogen eller stödda mot
de uppdragna båtarne på strandkanten;
man ser dem i full utrustning på väg
genom klitterna med räddningsbåten.
Öfverallt samma breda kämpar med
fårade, vänliga drag. Man känner dem
snart allesamman från tafla till tafla, och
man har fått dem kära. Ett manligt
allvar och stilla känsla utmärka de flesta
af dessa äkta folklifsbilder. Anchers konst
och Drachmanns sånger hafva gjort
västkustens fiskare populära öfver hela landet.
Utom dessa arbeten har Ancher i
mycket stort format målat »Ett
barndop» — han själf med hustru och en
skara vänner i en landskyrka, firande
denna lyckliga familjetilldragelse — samt
ett alldeles förträffligt porträtt i
kroppsstorlek af sin hustru, en tafla fylld af en
egen ädel skönhet i uppfattningen och
med en plastiskt förnäm hållning, som
ställer den mycket högt i raden af
danska porträtt.
Fru Anna Ancher är sin mans elev,
men har dock nått därhän att i vissa
afseenden helt och hållet öfverflygla
honom: hennes sinne för färgstämning är
utveckladt i långt högre grad, än som
träffas i något arbete af mannen, och
hennes förmåga att finna och fördjupa
de små hvardagsmotiven, att liksom af
intet — en ensam figur mot en hvit
vägg, sammanställningen af ett par
fattiga färger — locka fram en egen
rörande historia, den är just hennes egen
medfödda gåfva. Makarne Ancher ha
således hvar sin lott att odla af den
gemensamma åkern: lifvet på Skagen.
Fru Ancher har förutom denna
sällsynta blick för färgens enkla skönhet
tillika ett öppet sinne för rent mänskliga
rörelser. Hennes figurer äro alltid
hämtade från den enkla skagensbefolkningen,
dock är det oftast kvinnorna, gamla
rynkiga gummor och unga flickebarn, som
hon skildrar, och scenen är nästan alltid
inomhus, fiskarstugan med hvitlimmad
vägg och familjesängen i hörnet. Hen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
