- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sjette årgången. 1897 /
340

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Modern konstindustri på utställningen. Af Carl G. Laurin. Med 27 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

340

cari, g. laurin.

ändlösa rader, så är det från
skönhetssynpunkt ej mycket uppfriskande att se
en utställningsmonter med allt huller om
buller eller åtminstone hopträngdt och
öfverlastadt. I ett rum skulle man lättare
kunna öfverskåda och bedöma. För att
få plats till allt blefve det bäst att bygga
ett hus, — valet af arkitekt kan med
ledning af utställningen gå lätt för sig. En
’viktig sak blir frågan: öppna spislar eller
kakelugnar? Af den förra sorten finnas
ej många prof på utställningen, men att
mönstergilla öppna spislar kunna göras
i Stockholm, det kan man se i grefve v.
Hallwyls hus. I några rum kan man
således ha spislar, värre blir det med
kakelugnen. Rörstrand, Ekeby och J. Z.
RUDHOLM & C:o ha försökt komma med
något bättre än de rysliga kakelugnar, man
hugnas med i hyrda våningar; någon
ideal lösning af problemet har väl ännu
ej framkommit, men fabrikerna ha dock
insett nödvändigheten af att anlita de
allra främsta konstnärliga krafter, och det
är ju en bra början. Det skall väldiga
rum till för hrr Agi lindegrens och F.
Bobergs vackra jättekakelugnar. På
Rörstrands utställning kan man med fördel
inköpa Alf Wallanders två väldiga
vaser med drakar och uppställa dem i
entrérummet på hvar sin sida om
hufvudtrap-pan, och är denna tillräckligt tilltagen,
bör äfven fru A. Bobergs briljant tänkta
påfågelsvas få plats i något hörn; dock
ställd så, att den mindre lyckade foten
skyles. Påfågeln är en omtyckt fågel
och har väl allt sedan Benozzo Gozzolis
dagar ej varit så gärna sedd som nu, då
han täflar i popularitet med solrosen.
Det är andra tider än på 1850-talet, då
dahlior och solrosor fingo moralkakor
för sin sturskhet i alla möjliga
smådikter. Nu kan man knappt få tag i nog
högdragna och paranta blommor, och
påfågeln är med på vaser och tallrikar och
promenerar kring väggar och tak på tapeter.

Men à propos tapeter, så får man rätt
svårt att köpa dylika, ty ser man på de
utställda svenska tapeterna, blir man
hopplöst nedslagen. Lika kemiskt rena från
arsenik som dessa tapeter äro, lika
kemiskt fria äro de från hvarje spår af
skönhet. När man vet, att tapetmönster,
och det utmärkta sådana, exponerats på
våra konstutställningar och hembjudits
för en ringa penning, hur stor måste då
ej den allmänhets likgiltighet vara, som
ej kan tvinga någon tapetfirma att sätta
sig i förbindelse med svenska konstnärer
och sedan förfärdiga ett tiotal sorter för
att kunna skylla på, att publiken vore
för omogen för en förbättring. Det är
sant, att tapeter ofta äro onödiga och
att man, utledsen åt våra tapeters
banalitet, använder oljemålning och träpanel
så mycket som möjligt, men svårt är
att inse, hvarför ej tapetfabrikerna här i
landet söka förbättra sin vara, taga
exempel af de engelska tapeter, som de själfva
nödgas införskrifva, och uppamma en
konstnärlig svensk tapetfabrikation. Den
stora massan är dock, trots alla
väggmålningar och gobeliner, hänvisad till
papperstapeter.

Hvad gobelinen angår, har föreningen
Handarbetets vänner i upptagandet af
gamla gobelinstekniker inlagt den största
förtjänsten, liksom i allmänhet då det
gäller svensk textilkonst. Deras
arbeter-skor hafva under de senaste åren nått
en betydande konstskicklighet, hvilket
man bäst var i tillfälle att se på de
dyrbara och ytterst svåra lagningar af gamla
gobelintapeter, som nyligen anförtrotts
åt föreningen. Fru A. BOBERGS och
herr G. WenNERBERGS genom
Handarbetets vänner utförda och utställda
gobeliner ge ett uppslag till ett modernt
behandlingssätt. Herr Wennerbergs
gobelin verkar vid första påseendet ej fullt
redig i teckningen, men på lagom afstånd
skilja sig de yfviga blomknipporna bättre,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:42:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1897/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free