Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Den stora hafsormen. En utredning af dikt och verklighet af Carl Forsstrand. Med 15 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484
carl forsstrand.
att där finns en orm, som är af betydande
storlek. nämligen 200 fot lång och däröfver, 20 fot
tjock, och som brukar lefva i klippor och
hålor ; han beger sig ut från sina gömslen endast
under klara sommarnätter och slukar kalfvar,
får och svin eller går i hafvet för att äta
bläckfiskar, humrar och alla slags hafskrabbor. Han
har vanligen hår af två fots längd, som hänga
jätte-kalmar fångad af det franska ångfartyget
alecton, nära teneriffa.
från nacken, och skarpa fjäll, och är svart och
har flammande, glänsande ögon. Denna orm
omfattar båtar, sticker upp sitt hufvud högt
öf-. ver vattnet och snappar bort männen, som han
slukar. Detta inträffar vanligen icke utan att
utmärka någon nära förestående, förskräcklig
förändring i riket, antingen att prinsarne skola
dö eller bli landsförvista eller att ett krig skall
bryta ut. Där finns också en annan orm af otro-
lig storlek, på en ö kallad Moos i Hammers
biskopsstift, hvilken förebådar en förändring i
konungariket Norge, såsom år 1522, liksom en
komet gör i hela världen; han lyfter sig högt
öfver vattnet och rullar ihop sig likt ett klot.
Sedd’ på afstånd, uppskattades denna orm till
femtio alnars längd. Hans uppträdande följdes
af konung Kristierns förjagande, en stor för
ödelse bland biskoparne och
medförde äfven landets ödeläggelse.»
Beskrifningen ledsagas af ett
träsnitt,* som i fantasirikedom
öfverensstämmer med
ordalagen.
Det kan nu bli fråga om
hvilket djurslag tjänade till
grund för den lärde biskopens
skildring. En engelsk forskare,
mr Henry Lee, som i tvenne
till den stora internationela
fiskeriutställningen i London år
1883 utgifna brochyrer
afhandlar ämnet, kommer efter
granskning af Olaus Magnis och många
andras likartade berättelser till
det resultatet, att den stora
hafsormen var och ännu i dag
är en kalmar, en af dessa
jättestora bläckfiskar, hvilka tid efter
annan iakttagas af sjöfarande
och särskildt blifvit bekanta
genom strandade exemplar vid
Newfoundlands kuster. I själfva
verket är det mycket som
talar för riktigheten af Lees åsikt.
Det är kändt, att de stora
huf-vudfotingarna af släktena
Om-mastrephes, Architeutkis m. fi.
med sina långa och med
talrika sugkoppar försedda armar
omslingrat mindre fartyg och båtar, och
det behöfves ingalunda någon öfverdrift
för att tillerkänna de rofgiriga djuren äf-
* Med undantag af bilderna å sid. 481 och 484
äro samtliga bilder hämtade ur den svenska
bearbetningen af Oudemans verk och af d:r
Stuxberg med förekommande vänlighet ställda till
vårt förfogande. Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
