- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sjette årgången. 1897 /
503

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Om det danska konstindustrimuseet. Af Pietro Krohn. Översättning från författarens manuskript. Med 3 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om det danska konstindustri museet. 5o3

nådes, hafva tio sådana af mycket olika
innehåll ägt rum. Det är i synnerhet
genom dessa som museet söker att väcka
uppmärksamhet, att incitera. Det har
därför ej dragit i betänkande att gå den
egentliga konsten tämligen nära. Det
har t. ex. anordnat en Walter Crane- och
en Max Klinger-utställning. Museet
önskar just att draga konstnärerna till sig.
Det tror, att en själslig påverkan af dessa
två ovanliga människors grafiska konst
kan blifva eggande och befruktande för
det själfständiga konsthandtverket. Man
håller före, att en konsthandtverkare
mången gång lär mest genom att se arbeten
från en annan värld än hans egen. Där
har funnits en teknologisk utställning af
nya instrument och redskap, en
litografisk utställning, där i synnerhet
litografiens senaste uppblomstring och de
konstnärliga affischerna varit
uppmärksammade, klädedräktens historia har framställts
i en större samling planscher, o. s. v.
Vidare hafva i sammanhang med de
anordnade utställningarne hållits föredrag,
där de förut omtalade
huvudsynpunkterna alltid framdragits. Museet är
öppet tre timmar om förmiddagen fyra
gånger i veckan och två timmar om
eftermiddagen tre gånger i veckan, under
vintermånaderna med elektrisk belysning.
Tillträdet är öfverallt, till museum,
bibliotek, utställning och föredrag, alldeles
fritt. Det upptages ingen afgift för
käppar och paraplyer, man får taga dem
med sig in i lokalen, om man så
önskar. Museet sätter en ära i att kunna
öppna sina dörrar för hvem som helst
utan någon åtskillnad till person, gamla
och unga, fattiga och bemedlade.

Museet har ansett sig icke böra
inskränka sin verksamhet endast till
hufvudstaden. Ute i provinserna arbeta många
duktiga handtverkare, som kanske
kunna hafva nytta af en god anvisning,
hvilka en liten vink kan föra framåt, och

det finns i landsorten en publik, som kan
hafva lika stort kraf som hufvudstadens
på att blifva uppfostrad och få lära sig
att hafva glädje af en vacker
konstindustri. Därför har museet börjat
anordna småutställningar i förening med
föredrag i landets större städer både i
fjor och i år. Dessa hafva hälsats med
tacksamt bifall. Denna verksamhet
ämnar museet fortsätta och utvidga.

Om museet kan lyckas anskaffa de
nödiga medlen härtill, ämnar det
upprätta en konstindustriel ritskola — icke
fackskolor för de olika handtverken utan
en gemensam skola för ritning och
modellering, där de unges hand och sinne
skola utvecklas, dock ej i den ofta
omtalade gamla riktningen, icke genom att
lära dem att kopiera äldre stilarter och
öfverföra dessa på moderna saker utan
genom att försöka utpeka för dem den
väg, som måste beträdas för att nya
arbeten må frambringas. Det är dock
äfven här endast incitament som kunna
gifvas.

Det är en själfklar sak, att en så ny
museumsverksamhet ej kan uppvisa
några resultat. Det är dessutom icke dess
uppgift att frambringa några direkt
påtagliga resultat; det gäller att intressera
de unge, att ådraga sig
Köpenhamnspublikens uppmärksamhet och det
danska handtverkareståndets offervilliga
kärlek. Museet har redan haft många bevis
på att detta skall lyckas.

Det var i en lycklig stund som det
danska konstindustrimuseet grundades, ty
det är otvifvelaktigt, att vi stå i
begynnelsen af en ny konstperiod. Det
nittonde århundradet har varit mycket
fattigt i detta afseende. Sedan
empirestilen gick i grafven, har det ej haft
någon stil. Vi hafva visserligen trefvat
omkring och försökt oss på alla
möjliga stilarter : neogreque, ny-gotik,
ny-renässans, ja till och med barocken och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:42:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1897/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free