Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Molière och läkarne. Af Nils Erdmann. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536
nils erdmann.
ojämn, och hade patienten Feber, skulle
doktorn rätta sig efter ett schema, där
symptomen redan voro angifna. Om
patienten understod sig att försämras
eller förbättras på annat sätt, än schemat
föreskref, gjorde läkaren ingen ändring i
sin metod. Formerna skulle städse
iakttagas, äfven om patienten dog. »Il vaut
orviet anförsäljare.
mieux mourir selon les règles que de
ré-chapper contre les règles», förklarar
Moliéres Monsieur Bahis.
Den konsultation, Moliére tecknat i
»Kärleken läkare», är trots karikatyren
sann. När man läser den; när man hör
de olika åsikter, som korsa hvarandra;
när en säger: »om ni ej på ögonblicket
åderlåter er dotter, dör hon», medan
äm-betsbrodern förklarar: »om ni åderlåter
henne, lefver hon ej en kvart», — då
erinrar man sig, hvad Guy Patin, en
ryktbar läkare och motståndare till
fakultetens empiriska metod, skrifver om
konsultationen viel Mazarins dödsbädd.
De fyra hofmedici kunde omöjligt
komma öfverens om hvar det onda satt. För
den ene var mjälten angripen, för den
andre lefvern. Den tredje
ansåg, att det fanns vatten i
lungorna, och den fjärde, att
en tarmböld spruckit. Ingen
ville gifva med sig, och
kardinalen afled.
Sådana diagnoser ställde
man. Vi le åt Moliéres
doktorer i »Herr de
Pourceaug-nac», när dessa beskrifva de
olika arter af melankoli, som
förekomma, och deras
botemedel. Det är en alltigenom
burlesk seen, och dock har
den motstycken i
verkligheten. Ludvig XIV:s medici
förde en journal, hvari de
dag för dag gjorde sina
iakttagelser öfver konungens
hälsa. Valot skrifver: »Hans
majestät plågades af vapörer,
som härledde sig från
mjälten och ett melankoliskt
lynne. De glida ned genom
arte-rerna till hjärtat och lungan,
där de framkalla sprittningar,
oro, oordningar och astma i
betydande grad, hvarefter de
stiga mot hjärnan, bringa synnervernas
kroppar i uppror, förorsaka svindel och
yrsel, angripa nervsystemet och försvaga
benen — —». Moliéres doktor säger:
»Hypokondrien härleder sig från
rubbningar i någon del af under-magen och
den nedre regionen, särskildt i mjälten,
hvars hetta och inflammation tillföra den
sjukes hjärna många tjocka och
smutsiga sotpartiklar, hvilkas svarta och elaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
