Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Folkvandringskrigen i andra årtusendet före Kristus. Den kretisk-mykeniska kulturen i nyare belysning. Av August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKVANDRINGSKRIGEN I ANDRA ÅRTUSENDET FORE KRISTUS 131
plan över palatset i knossos.
i. Stora mittgården. 2. Västra gården. 3. Västra portiken. 4. Södra propyleerna. 5. Vasbärarens korridor. 6.
Processionskorridoren. 7. Galleri med magasin 8. Tronrummet. 9. Förrum till tronsalen. 10. Pelarrum. 11. Tempelrum. 12.
Ormgudinnans altare. 13. Rum med kolonnbaser. 14. Altargård. 15. Norra entrén. 16. Vaktrum. 17. Norra portiken. 18. Norra
badrummet. 19. Rum med »Bügelkannen». 20. Rum med blomstersamlare. 21. Nordöstra magasinet. 22. Nordöstra hallen.
23. Brädspelskorridoren. A. Olivpress. B. Bildhuggarverkstad. C. Korridor. D. Stora trappan. E. Trappa till övre
korridor. F. Lägre korridor. G. Kolonnhall. H. Hall med dubbelyxor. I. Drottningens Megaron. K. Avloppsledning. L.
Tvättrum. M. Ljusgård. N. Gård med sländor. O. Rum med murad bädd. P. Södra cisternen. R. Duv-gudinnans altare och
dubbelyxor. S. Gard till kapellet. T. Sydöstra gården. V. Baser till monolitpelare. W. Sydöstra huset med pelarrund.
X. Nordvästra huset med bronskärl.
och den doriska, dragit hän över
Greklands fastland och Arkipelagens öar,
så småningom förkvävande och
utsläckande den gamla kultur, vars centrala
härd var Kreta. För den som skriver
detta förefaller det som om
avhandlingens tyngst vägande parti just låge här.
Och då ej blott ämnet är av ett stort
allmänt — ej minst konsthistoriskt —
intresse, utan ock forskningsresultaten
äro av en verkligen överraskande nyhet
och öppna nya vida perspektiv, om
vilka man förut blott kunnat hysa den
vagaste aning, skola vi på möjligast
kortfattade sätt framhålla huvudpunkterna
i den innehållsrika framställningen.
De Schliemannska och Dörpfeldska
utgrävningarna av Troja, Tiryns och
Mykene väckte på 1890-talet icke ringa
uppseende i den lärda världen. De
avslöjade på ett oväntat sätt den delvis
ganska glänsande kultur, som närmast
föregått den grekiska. Det var Greklands
bronsålder som upptäcktes, och man
gjorde sig all möda att sammanställa vad
man funnit med de homeriska dikternas
skildringar av grekernas mytiska forntid
och av de kulturförhållanden, som i dem
avspeglades. Men om några bokstavliga
»Beleg» kan man likväl blott i mycket
ringa mån tala. Det är muntliga
traditioner från en för länge sedan försvunnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
