Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Goethes italienska resa. Av Klara Johanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Goethe. Studieteckning av Wilhelm Tischbein.
vet hur många år hade hägrat för hans längtan. Hans djupa och bävande lycka har en mörk ton. Halva livet har gått, förspillts tycker han nästan, och här står han som en ödmjuk abcdarie, stönande ibland: »Varför inte förr? Varför inte billigare?» Det stilla och tilllitsfulla jubel varmed han noterar sina framsteg överröstar aldrig helt den ångestfulla spänningen hos en som har satt hela sin dyra existens på spel.
I själva verket ruvar dunkel över denna »underliga huvudepok» av Goethes liv. Sina hemliga ovissa önskeplaner kunde han inte avslöja i breven till Weimar, ty det hade varit att spränga broarna; i den för honom naturligaste biktformen har han underlåtit att meddela oss dem och hans i sena dagar utarbetade rapporter saknar psykologisk vittnesgillhet. Hägnade han verkligen längst inne fantasin att utbilda sig till professionell konstnär och stanna i södern, hur starkt behärskades han av den, tordes han öppet erkänna den för sig själv? Sådana frågor väcks av det upprörda och flämtande som spåras i hans kamp om Rom.
Den gamla manin som hade besatt honom intermittent ända från pojkåren — i Leipzig kunde han snarare gällt som målarämne än som universitetsstudiosus, och hemma i Frankfurt såg hans rum ut som en ateljé med kringströdda skisser och gipser köpta av vandrande italienare — den utbröt nu i en sista och våldsam kris. Med sina unika ögon hade han skäl att tro sig danad till målare, och den grunddrift i hans rastlöst aktiva väsen som tvang honom att omsätta allt studium i produktion måste befallande resa sig nu när han vadade i konst.
Nära nog hjärtslitande är det att följa hans fjät i denna återvändsgränd. Han knåpar som en fattig stipendiat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
