Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Niotalets arkitektur. Av Jenny Richter Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jenny Richter Velander
motiv hämtade från jordens lilla värld. Studiet av människo-, djur- och växtformer har fört till alla de stiliseringar, varmed arkitekturen utsirar sina former. De grundplan, varifrån den låter sina skapelser växa upp, äro fyrkantiga och cirkelformiga ytor.
Louis Bourgeois höjde sin blick från
jordytan och vad därpå är och sökte i
rymderna mönster och motiv för den nya
ærans konst. Han tjusades av de
linjer och kombinationer av linjer, som
tecknas av himlakropparnas svävande
dans i djupen och hans hand avbildade,
under makten av en oemotståndlig
inspiration, ett linjernas nätverk,
undfån-get genom rymdernas mystik. I en
vision såg han sköna byggnader resa sig
över denna grundplan.
Plötsligt höjde sig från Michigans
alldeles spegelblanka yta en hög våg.
Ensam var den, och ensam rullade den
fram till konstnärens fot, men när den
sjönk i djupet hade den utplånat varje
prick av dennes teckning i sanden.
Han förstod då, att tiden ännu icke
var inne, och att han ännu icke var
färdig, men han var fascinerad av en
visionär visshet att vara kallad till en
mission: att skapa ett uttryck i sten för
människans längtan efter det evigt och
absolut sköna. Ären gingo, men den
vissheten släppte icke hans sinne. Den
tvang honom att lämna allt annat
arbete och alla andra intressen och helt
ge sig inspirationen i våld.
Ur hans konstnärliga fantasier
utkristalliserade sig slutligen niohörningen
såsom grundplan för ett tempel,
tolkande alla religioners gudssökande. Hans
tempel skulle vara en arkitektonisk
syntes av mänsklighetens religiösa
utveckling. Var och en av dess nio sektioner
skulle inredas till ett hem för en av de
nio världsreligionerna, och tillsammans
skulle de utgöra ett hem för alla dess
bekännare. Ytor av tak, yttre och inre
väggar, pelare, fönster skulle prydas
med alla emblem och symboler, som
under tidernas lopp haft något att säga
det religiösa sinnet, och templets hela
bildvärld skulle alltså ge mänsklighetens
hela religionshistoria i bildens för alla
fattbara språkliga form.
Det skulle också symbolisera den
himmelska ljus- och värmekällan: det
högsta förnuftet och den högsta
kärleken. Han experimenterade därför med
olika slags material för att finna ett
ämne som var genomlysande, icke
genomskinligt, utan lät ljuset utstråla till
dem, som nalkas dess källa på samma
sätt som det gudomliga, höljt i de
gudomliga manifestationernas och
profetiornas dunkel, möter det svaga
människoögat, som skulle bländas av dess
glans, om det icke finge småningom lära
sig att skåda den.
När han lyckats göra en sådan
komposition — jag vet ingenting om dess
sammansättning — började han på en
modell av sitt drömtempel. Men han
måste göra det som ett för honom
mycket kostbart offer på konstens altare.
Inspiration är ingen marknadsvara och
har följaktligen intet pris och ingen lön.
Han måste frysa, svälta och gå klädd
i fattigmans kläder. Likaså hans hustru,
som genom sitt arbete höll hemmet
uppe. En vän gav honom pengar till
gjutformar, därtill bevekt genom de båda
makarnas böner, och slutligen en större
summa för modellens fullbordande, men
den revers, mr Bourgeois gav för denna
summa, var ett löfte, att om han icke
kunde gälda den kontant, skulle han
arbeta på alla sina fristunder i hela sitt
återstående liv för borgenären.
Modellen såg jag i New York
sommaren 1920 i ett litet kapelliknande
rum, där den demonstrerades av en miss
Ford. Den stod mer än meterhög på
306
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
