- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioförsta årgången. 1922 /
630

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Blott mänskans hjärta har ej hem i världen... Av Albert Henning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BLOTT MANSKÄNS HJÄR TA
HAR EJ HEM I VÄRLDEN..,

Av ALBERT MENNIN G

Det var i unga år. I festlig rund
en plötslig stillhet i min själ sig sänkte,
och ut jag flydde till en midnattsstund,
vars marsblå stjärnljus mellan träden stänkte.
En röst jag hört, vars bud jag ej förstod,
men som mitt hjärta rågade till randen
med hemlöst ve, där stjärnbestrålad flod
jag följde dunkelt anande längs stranden.

Då nådde mig från vårens mörkblå rymd
en fågels rop, och när min blick jag höjde,
där stjärnan släcktes, plötsligt undanskymd,
jag anade den kosa fågeln plöjde.
Det var som ljöd i detta rop den röst,
som nyss till uppbrott mig ur larmet manat,
som tog gestalt den stämma i mitt bröst,
vari en Genius bävande jag anat.

O röst ur skyn, som med ditt dunkla ord
vårt hjärta fyller med ett högre syfte,
hur snart den längtan sjunker arm till jord,
som du till flykt i stjärneljuset lyfte.
När livets solsken stiger rosenrött,
hur blekna orden av den höga natten,
och strömstark längtan går till vila trött
vid jordens barm, ett dött och somnat vatten.

Men i en skymningsklar septemberstund,
när hög musik i ljusdränkt kammar klingar
och mot en fjärran, gyllne himmelsgrund
kvällsljuset flyr på guldblå skyars vingar,
jag hör den tysta maningen från förr,
av toner viskad och av solnedgången,
och upp slår hjärtat jublande sin dörr
och ser sin väg, en länge vilsegången.

630

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:58:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1922/0690.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free