Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Svenska Riddarhuset. Av Ragnar Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska Riddarhuset
Parti av huvudtrappan.
Med Jacques Philippe Bouchardons lyktgrupper, uppsatta 1765, samt Gustaf Cederströms
målniiig Tåget över Bält, uppsatt 1912.
välvd takform (bilden sid. 198).
Rundfönster, balustrad och välplacerade skulpturer
förfinade den i och för sig storslaget
tecknade taksilhuetten och förmedlade dess
övergång till den utomordentliga
praktfasaden. De la Vallée har i sitt
Riddarhustak i ett stort grepp sammankramat det
svenska säteritaket och Palladios
basilikatak, och han har därvid även betjänat
sig av Palladios rundfönster och, som
bilden sid. 199 visar, tänkt anbringa
ba-lusterarkitektur i viss likhet med den
stora italienska förebilden. De la Vallée
hade särskilda skäl att så kpnstmässigt
utbilda Riddarhustaket; som strax skall
nämnas använde han det som högtidlig
tribun för en stor allegori över de rid-
derliga dygderna. De la Vallées
lyckogrepp med Riddarhustaket fick verklig
betydelse för den svenska
byggnadskonsten. I anspråkslösare form togs
typen allmänt upp för den svenska
slotts-och herrgårdsarkitekturen. Det dröjde
icke många år förrän Tessin d. ä. krönte
sitt Drottningholm och de la Vallée själv
sitt Karlberg med dess elastiskt och
pompöst sviktande barockkurva.
För Riddarhusets yttre utarbetade de
la Vallée tvenne portaler, varav ingen
är kvar, men den mot norr i vår tid
återuppbyggts efter hans ritning. Men
dessutom syns det framgå av de handlingar
Silfverstolpe framdragit, att genom de la
Vallées försorg fasaden troligtvis av-
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
