Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Butrinto. Av Gunhild Bergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunhild Bergh
så täckt av snår att endast ett kapitälhörn
stack upp, men som då det frilagts visat
sig äga sexton romerska kolonner av
granit och ett mosaikgolv (20 meter i
diameter), som är ett nytt och mycket
märkligt bevis för vad detta mosaikens
mästar-folk kunde skänka på den tid deras konst
stod som högst. Golvet är mångfärgat med
blekrött som huvudton och indelat i sju
koncentriska zoner, av vilka fem äga
geometriska motiv men
de återstående två
däremot medaljonger
— 64 inalles —, vilka
var och en rymma ett
eller två djur, hönor
och fiskar, hundar
och hjortar, schakaler
och kaniner, vildsvin
och ankor, beckasiner
och duvor o. s. v.
Mellan dopbassängen
i mitten och ingången
är emellertid denna
teckning bruten —
troligen i något
senare tid och samtidigt
med att kolonnerna
restes på sina
nuvarande platser — av
ett i och för sig
utsökt parti, som
framställer några kristna
symboler: påfåglarna,
som beteckna
odödligheten, vinrankan,
fåglarna och kalken,
som beteckna natt-
vardens sakrament, hjortarna vid
källan, som åskådliggöra dopets, och så
däromkring korset, triumfbågen och palmen.
Sist kommer så vad venetianarna givit
till Butrinto sedan de efterträtt Bysanz i
Albanien. Murar, som i omfång mäta sig
med de grekiska och som ofta nå den
anmärkningsvärda höjden av elva meter,
sluta i dubbel ring kring kullen. På ömse
sidor om »Xanthos» stå höga torn och
väl-bevarade rester av
kasteli. På
sluttningen inåt land ligga
andra torn och andra
borgruiner och uppe
på akropolens översta
platå ännu ett kastell,
skuggat av oliver och
smyckat av lackvioler
och — efter vad
al-baneserna påstå —
bebott av andar.
Tydligen dock ej av
sådana som skrämma
och oroa, eftersom
arbetarna i dess
omedelbara närhet rest
sina halmkojor, i
vilka de då dagens
grävning är förbi
sitta hand i hand och
sjunga sina entoniga
dystra sånger, som
gått genom släktled
efter släktled och
som äro ännu äldre
än de vittrade murar,
mot vilka de eka.
»Gudinnan från B u t r i n t o.»
412
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
