Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Elfte häftet
- Svensk filosofihistorisk forskning. Ett tvärsnitt. Av Alf Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk fi I o s o f i historisk forskning
Därför blir Mäster Ekkehart en orygglig
motståndare till lönemoralen i alla dess
former och en lika varm som enträgen
förespråkare för en den rena hängivelsens moral och
en religiositet utan dogmer.
För dessa livsvärden hos honom är Sven
Lönborg en känslig och kunnig tolk. Med
diskret konst förstår han att väva in
mästarens gudsmystik i tids- och levnadsteckningens
fakticiteter och låter oss med stigande
intresse följa den tyske dominikan- och
predikaremunken på hans väg som prior i Erfurt,
magister i Paris, provincial i Sachsen och
slutligen som professor i Paris och Köln. Ali
yttre lärdomsståt försmås. I lågmäld och
sovrande ordknapphet ger boken emellertid
kunskap och stämning i sak. Det är en
framställning grundad på inlevelse. Och det starka
intryck den ger av Mäster Ekkeharts levnad
och lära befästes ytterligare genom de i
lyhörd tolkning meddelade utdragen ur
Ekkeharts bordssamtal, vars osmyckade skönhet
och förtrollande naturlighet icke kunna
jämföras med någon annans.
* *
*
Den filosofiska allmänbildningen i ett land
står sällan högre än dess egna filosofiska
läroböcker. Därför är det av den största vikt,
att sådana för allmänheten avsedda verk
endast författas av de sakligt såväl som formellt
bäst rustade skribenterna på området och icke
tillverkas i spekulationssyfte av mer eller
mindre smarta amatörer.
I Alf Ahlbergs filosofiska produktion
intager hans populärt anlagda och nu i en
andra upplaga utgivna Filosofiens historia rent
kvantitativt sett ett framskjutet rum. Men
även kvalitativt visar den några av hans bästa
sidor som populärvetenskaplig skribent.
Verket är ingen torrt opersonlig lärobok. För den
inneboende känslospänningen i ett filosofiskt
system är författaren en lätt och känsligt
reagerande klangbotten, och han dröjer ej
sällan vid det historiska ögonblicket med
oförställd, lyriskt berörd framställarglädje.
Tilllika söker han att teckna de filosofiska
systemen mot bakgrunden av det allmänna
kulturläget och återge grundtankarna i deras
levande samband med både detta och
lynnesgrunden hos tänkarna själva. Vällyckade äro
särskilt tänkareporträtten av Schopenhauer och
Nietzsche och den allmänna karakteristiken
av den tyska romantikens spekulation. Men
Alf Ahlberg.
här som överhuvud får lyriken för stort
vindfång, vilket jämte en viss förkärlek för
pla-tonism och romantik hotar att ibland förrycka
proportionerna i hans framställning. Den
senantika skepticismen och renässansens
spekulation höra därvid till de minst gynnade,
Augustinus’ kristnade platonism och den tyska
romantiken däremot till de mest gynnade
filosofiska företeelserna. Urvalet av de tänkare,
Alf Ahlberg sammanför under grupperingarna
Romantisk naturalism, Livsvärdenas filosofi
och Nykantianism och modern värdeidealism,
kan vidare synas något brokigt och rapsodiskt.
I den första gruppen blir en tänkare som Jean
Marie Guyau med rätta upptagen; men
Alfred Fouillée, som dock obestridligen
betecknar det starkaste och mest inflytelserika
namnet i brytningarna mellan naturalism och
idealism inom fransk filosofi efter 1860,
förekommer över huvud icke.
Detta och annat av samma slag innebär
säkerligen mera ett förbiseende från
författarens sida än ett oberättigat underskattande.
Ty i regel är han en måttfull och vidhjärtad
kritiker, som förmår uppdaga och villigt
erkänna filosofiska förtjänster, varhelst de
framträda. Själv dömer han väsentligen
utifrån den Windelband-Rickertska värdeidea-
615
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:03:46 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1932/0671.html
