Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Maria Stuarts page. Av Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARIA STUARTS PAGE
Av RUBEN G-.SON BERG
Det skriks och det sjungs på Sankt
Mikaels krog.
Den är full av beväpnade män,
och Margret har arbete övernog:
det dricks och dricks ur igen.
Men sämjan är dålig. Man grälar i ett
emellan bord och bord
och slungar emot varandra vrett
både heta och skymfliga ord.
Här sitter den fångna drottningens folk,
där Murrays, regentens män.
De slamra med svärd och de rassla med
dolk.
Men Margret, hon är allas vän.
Hon springer med glas och flaskor och
krus,
hon slösar med muntra svar.
Hennes hår är svart och hyn är ljus
och blicken munter och klar.
Men får hon fred en minut eller två,
då smyger hon bort som en tjuv
till en ensam man vid ett bord i en vrå.
Vad en stulen lycka är ljuv!
Hans harnesk är kallt. Hans uppsyn är
hård,
men hon ger honom kyss på kyss.
Han är Murrays spion. Han är rik. Han
är lörd,
och hon fick sig en guldkedja nyss.
Han viskar: »Margret! Har valpen
förrått
deras plan för drottningens flykt?»
»Jag lockade ur honom stort som smått
och jag kan det som vore det tryckt.»
Men det ropas »Margret!» och hon gör
sig lös
och glider ut ur hans vrå.
Då grips hon bakifrån: »Lyd, min tös!
Det gäller ditt liv. Tig! Gå!»
Hon går ut genom porten . . . stiger ner
i natten därutanför.
Som i dröm hon ryttare kring sig ser,
och en röst som hon känner hon hör.
Hon ser upp. Det är »valpen». En sjutton
års sven.
Hon var lycklig i går i hans famn.
Han är säkert fattig. En gosse bland män.
En älskare utan namn.
Hans ögon gnistra av ilska och hot.
Han är svartsjuk, han har henne kär.
Och sporren klirrar på stampande fot.
Blir leken allvar? Nu? Här?
»Du var min igår. Du är hans idag.
Gudi lov, att mitt namn du ej vet.
Du är Murrays, rebellens slinka. Men jag
är drottningens kämpe, Margret.
Du kunde ha blivit en riddares fru,
så värdshusflicka du är.
Men jag märkte din falskhet i tid, och
nu
är förgäves allt ditt besvär.
Maria Stuart skall fly i natt
över Solway i min eskort.
Din mun skall bli stängd för skvaller
och skratt.
Till en höglandsklan förs du bort.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
