- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiotredje årgången. 1934 /
306

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Akseli Gallen-Kallela. Av Nils-Gustav Hahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nils-G stav H a h l

hela dramats närhet i denna seen, där
likväl bara dramats ena part blir synlig. På
samma sätt blir affekten symboliskt
förstärkt när Kullervo utslungar sin
hotfulla förbannelse i ett åskdigert, solhettat
sommarlandskap, vars höga furustammar
upprepa linjerna i hans seniga
ynglingagestalt. Själsstämningen — den växer
fram ur primitiva, befallande lidelser.
Men inte bara ur hat: i Joukahainens
bakhåll kommer moderskärleken med i
gestalt av den »magre lappens» ängsliga,
skrumpna mor som söker hålla sonens
hand tillbaka från den hemska
mordgärningen. I den i sin knapphet djupt
gripande Brodermördaren — ett finskt
balladmotiv — står Kainsättlingen
blodbe-sudlad inför sin mor; på den röda
fonden stiga två mystiska växtrankor som
ångestfullt sammanslingra de bådas öden:
blodsbandens, ruelsens och
moderssmärtans symboler. Lidelsen når sin sublima
höjd i Lemminkäinens moder vid
dödsflodens strand, spanande efter det
livsbrin-gande biet. Hennes hand vilar på den döde
sonens bröst i väntan att hjärtat skall slå
på nytt; dess rörelse är intensitet och
självuppgiv else — hon har levat blott för
detta ögonblicks fullbordan. Något så
starkt och skönt förunnas det sällan en
konstnär att upprepa.

Stämningen, den är vilt tragisk. Finns
där någongång erotik i Gallen-Kallelas
konst, så är också den tragisk: en blind
åtrå, såsom Väinämöinens i Ainomyten,
eller en förintelse i förtvivlan, såsom
dubbelsjälvmordet i en teckning till Sju
bröder. Uttrycksformen för denna starkt
uppdrivna emotion har väl ändå inte givit sig
så omedelbart som konstnärens ord om
de hägrande bilderna kunde låta förmoda.
Snarare finner man här en mångskiftande
utveckling ur sällsynt rikt flödande
inspirationskällor, ty Kalevalacykelns
arkaise-rande form är framvuxen ur
nittiotalsmentalitetens typiska komplex. Sin ytter-

lighet når denna suggestivt konstruerade
forntidsprägel i Sampo- och
Joukahainen-målningarnas monumentala ytverkan. Här
stå figurerna i främsta planet mot en
bakgrund av enkla ytor utan perspektiv. Den
definitiva formen blir likväl
Kullervomål-ningens dekorativt tillrättalagda realism,
vilken verkar med en ljusstark och
klingande färg och en massiv, liksom
slätsli-pad enkelhet i modellering och kontur.
Den här avbildade målningen Vår, utförd
ett år före Kullervos förbannelse,
representerar denna uppbyggda,
antiimpressio-nistiska stil sådan den framträder i
målningar kring sekelskiftet och spåras ännu
i landskap från 1920-talet.

Här, liksom i ali nittiotalets syntetiska
formsträvan, ha exotiska impulser förvisso
spelat in. På en skiss från Gallen-Kallelas
första rum i Paris (1884) ser man ett
par japanska träsnitt på väggen bredvid
Edelfelts seglande fiskare. Där finns
också japanska solfjädrar: de återkomma
sedan i Démasquée — instuckna över den
hederliga västfinska ryan som täcker
divanen. Kombinationen är upplysande och
fantasieggande: en sammanställning av
två extrema konstarter som betytt mycket
för uppkomsten av hans egen extrema stil.
Ryor hade han sett sedan barndomen i
den gamla finländska kulturbygden, deras
färg och ornamentik hade hos honom
fostrat en böjelse för det dekorativa, vilken
länge låg latent och obrukad för att blott
småningom vakna till aktivitet. Och det
japanska dök överraskande tidigt upp,
långt innan det synbart befruktade hans
skapande. Helt säkert var exotismen
också en av de dolda, omedvetna
drivfjädrarna i de nationella upptäcktsfärder som
Gallen-Kallela företog vid nittiotalets
ingång. Han sökte förnyelse i den
»primitiva» bondekultur som levde, glömd av den
moderna civilisationen, bortom Finlands
ostgräns. I sina skissböcker samlade han
en skatt av former och motiv från Fjärr-

306

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:04:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1934/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free