Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Det heliga berget Athos. Av Otto Cyrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Otto Cy r é n
ka utveckling varit. Redan den bigotte
kejsaren Alexios I (1081—1118) skänkte
Athosmunkarna fullständigt oberoende
från den östromerske patriarken, vidare
full skattefrihet under kronans mäktiga
skydd. Detta ganska enastående
förhållande har visserligen varit underkastat
förändringar under tidernas lopp, men
munkrepubliken har alltid åtnjutit de
högtståendes skydd. Så till exempel när de
romerskt-katolska korsriddarna byggde ett
kasteli och började leva rövare på det
heliga berget, inskred själve påven,
Innocen-tius III, till munkarnas skydd, fastän
dessa icke längre tillhörde moderkyrkan i
Rom. Under Paläologerna torde
Athos-klostren ha nått höjden av välstånd och
anseende, Athosmunkar funnos både
såsom skiljedomare och diplomater vid ho-.
vet. När turkarna trängde segrande fram
mot Europa, visade sig de ledande
munkarna vara mästare i diplomatiens svåra
konst, ty redan ett par decennier före
Konstantinopels fall erbjödo de sultan
Murad II sin underkastelse — mot
bibehållandet av politiska privilegier och
egendom. Man kan nästan förstå, att sultanen
skulle känna sig smickrad av den
berömda och denna tid moraliskt sett ganska
mäktiga klosterstatens underkastelse.
Sålunda kommo munkarna under osmansk
överhöghet — ett ganska originellt
förhållande, men ett bevis för turkarnas stora
tolerans mot andra trossamfund. Bysans
efterföljare, de slaviska Balkanstaterna,
gynnade ävenledes klostren med rika
gåvor. Ryssarna hade visserligen länge
funnits på Athos, men det var först under
förra århundrandet, särskilt efter
Krim-kriget, som de kommo i massor, övertogo
flera kloster och började spela en politisk
roll. Athos stod antagligen inför en
verklig russificering, när slutligen genom
Balkankrigen allt förändrades och Athos från
och med år 1912 kom under grekiskt
skydd, dock med obruten politisk själv-
ständighet, vilket förhållande än i dag
består.
Om också gemenskapen utåt aldrig
brutits, har dock utvecklingen inom
klosterlivet varit underkastad många
förändringar och varit långt ifrån lugn och
harmonisk. I Lavraklostret infördes
ursprungligen den kinovitiska, d. v. s.
gemensamma levnadsföringen, vari personlig
egendom var bannlyst, alla förde samma enkla
levnadssätt, bröderna samlades till de
gemensamma enkla måltiderna och
gudstjänsterna. Dessa kloster regerades av en
abbot, som var väld på livstid.
Klosterbröderna rekryterades tidvis av
framstående lärda, av biskopar, patriarker, ja, t.
o. m. av före detta furstar. Men dessa
delade icke alltid munkarnas liv, utan
arbetade också, skrevo memoarer, målade,
satte skrivkunniga munkar till att göra
textavskrifter o. s. v. Under andra tider
voro klostren fientliga mot lärda och
bildade män och togo endast emot
gossar och unga män, som de kunde
uppfostra själva; de alltför duktiga avvisades,
de ansågos farliga för klosterlivets lugna
utveckling. Så visade munkarnas kvalitet
ofta växlande, stigande eller fallande
tendens.
Under 1300-talets höga välstånd
inträdde en stor förändring, man frångick den
gemensamma levnadsföringen och
övergick till den enskilda, idiorytmiska, enligt
vilken var och en fick medel för det egna
underhållet. I dessa kloster var
styrelsesättet mera republikanskt, styresmannen
var en »epitrop», väld på viss tid. Detta
friare liv hade till följd att många stränga
asketer utträdde och blevo eremiter. På
1700-talet återgingo dock de flesta
klostren till den gemensamma levnadsföringen.
Bysans fall betydde en väldig tillbakagång,
särskilt blev människomaterialet allt
sämre, intresselösare. En uppryckning
inträdde under 1700-talet, då i
Vatopädiklost-ret till och med en akademi kom till stånd,
418
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
