Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Världen som ande. Av Hans Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Världen som ande
vid observationer på materiens minsta
delar alltid en viss osäkerhetsmarginal måste
medges för bestämningar av en partikels
läge och dess rörelsemängd i ett givet
ögonblick, och att denna marginal icke kan
inskränkas längre än till en viss gräns,
som angives därav, att produkten av de
båda osäkerhetsbeloppen (för läge och för
rörelsemängd), alltid har ett visst minsta
värde. I praktiken betyder detta bland
annat, att man icke kan observera ett
fenomen utan att (åtminstone till en viss, av
osäkerhetsrelationen noga bestämd grad)
genom själva observationen inverka på
fenomenets förlopp.
Man kunde utveckla en ganska egendomlig
parallellitet mellan Heisenbergs
osäkerhetsrelation och den gamla, enkla och
välkända filosofiska satsen, att objektet för
en förnimmelse icke kan tänkas under
annan form än åskådningens,
föreställningens, att det överhuvud taget ä r objekt
endast i förhållande till ett subjekt. Det
av ingen åskådning förnumna objektet är
endast ett självmotsägande, tomt och
meningslöst ord. Vilja vi bakom objektet
tänka oss ett ting, fritt från ali den
färgläggning och omtolkning, som uppstår i det
förnimmande subjektets åskådningsformer,
så kunna vi likväl icke med rätta tillägga
detta ting någon annan egenskap än
hypotetisk existens. Det förnimmande subjektet
påverkar sin yttervärld genom själva
förnimmandet — liksom atomfysikern i sitt
laboratorium påverkar materievågornas
förehavanden genom själva observationen.
Om materievågornas egenskaper au
naturel kunna vi aldrig få kunskap —
liksom icke om filosofiens Ting i sig.
Naturvetenskapen bekräftar alltså
filosofiens gamla insikt, att det, som ytterst
ger upphov till våra sinnesintryck, självt
ligger utanför kunskapsförmågans gränser
och är otillgängligt för vår iakttagelse, våra
omdömen och vår föreställningsförmåga.
Sinnesintrycken ge icke ens en illusion av
naturvetenskapens världsbild utan en
framställning, som i relation till
naturvetenskapens resultat måste kallas falsk,
alldeles som de icke heller om Tinget i sig
ge oss skuggan av en aning.
Det är inte så underligt, att filosofien
och naturvetenskapen på detta sätt ha
kommit att gå samma väg, fastän med
halvtannat århundrades tidsintervall. Ty
båda ha sitt enda stoff i åskådningens
värld, och båda ha sina enda normer och
axiom i de tankelagar, som konstituera
människans förnuft. Men fastän nu båda
ha kommit till det resultatet, att
åskådningens värld icke utgör någon trogen
spegelbild av materiens eller Tingets i sig
egentliga väsen utan snarare kan sägas alis icke
spegla dessa för åskådningen fullkomligt
främmande postulat, så ha de icke satt
åskådningens värld ur gällande kraft, icke
motbevisat eller upphävt den. Inga
filosofem och ingen atomfysik kan avskaffa
den värld, i vilken vi leva med alla våra
sinnen och med det lilla förstånd, som har
blivit utmätt åt envar, med alla våra
känslor och med den viljekraft, som har
kommit på en och annan människas lott. Den
världen är trots allt oändligt mycket
verkligare — för oss — än hemligheterna
bakom Mayas slöja eller det bottenlösa och
tilläventyrs krökta tomrummet med de
stumma och mörka materievågornas
gåtfulla interferensfenomen.
Alles Vergängliche ist nur ein
Gleich-nis —• orden, som Goethe satte i sista
strofen av sitt sorgespel om människosinnets
strävanden och felsteg, ha sin väsentliga
giltighet som inledning och nyckel till
förståelsen av ali högre mänsklig
förnuftsverksamhet. Det förgängliga, åskådningens
värld, som dör med var och en av oss, är
en liknelse, en spegling, en skugga — »af
hvad ?», som det hette i J. P. Jacobsens
lilla dikt. Av Tinget i sig eller av
tomrummets »materievågor» ? Kanske också
av något annat, av godhetens, sanningens
?i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
