Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - En engelsk humanist. Av Ernst Nachmanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En engelsk humanist
nen för intellektuellt samarbete, vilken
upprättades i Genève 1921, och som
ordförande i den brittiska nationella kommittén,
som står i förbindelse med denna.
Då det kan vara av värde att höra ett
omdöme av en person, som själv
samarbetat med Murray, har jag vänt mig till
den svenske ledamoten i den
internationella kommissionen. Statssekreteraren dr.
Börje Knös — som för resten själv en
gång började sin bana som
Euripidesfors-kare — skriver:
Gilbert Murray är en utomordentligt
blygsam och sympatisk man, som genom sitt blotta
uppträdande ingiver respekt och vördnad, ej
minst då han i sin erkännansvärda strävan att
vinna samförstånd och förståelse söker omsätta
de ideal, han i sina studier funnit sig böra
uppställa. Det ligger något av en slags förandligad
rättfärdighetskänsla över hela hans uppträdande;
han verkar ett moraliskt samvete i en självisk
och intrigmättad politik.
IV.
Den 2 januari 1936 fyllde Gilbert
Murray 70 år och trädde tillbaka från sin
Oxfordprofessur. Hans kolleger och
vänner hedrade honom då med tvenne
festskrifter.
Den ena är Creek Poetry and Life.
Oxford 1936. Den innehåller 22 bidrag av
olika universitetsmän. De flesta befatta sig
med grekiska skalder. Några uppsatser
syssla med lyrikens mästare, Arkhilokhos
och Pindaros. Briljant är en studie över
en nyfunnen, förtjusande liten dikt av
Erinna från Telos av C. M. Bowra, en av
den unga engelska filologiens stora
förhoppningar. Tio bidrag beröra de grekiska
dramatici; av dem behandla fyra olika
Sophoklesproblem, tre ha Aristophanes till
föremål. Men också andra frågor rörande
grekiskt liv och tanke diskuteras.
Alla författarna äro engelsmän utom
Eduard Fraenkel, som förut var
professor i Freiburg i./B., men sedan något år
bekläder den förnämliga Corpus
Christi-professuren i latin i Oxford. England kan
numera räkna denne framstående, även här
i Sverige — han föreläste 1934 i Lund,
Uppsala och Göteborg — uppskattade
klassiker till sina egna.
Men Murray är icke blott den erkände
ledaren av de grekiska studierna i England.
Han är också själv skald och dramatiker
och tillika, som nämnt, en av de män i
England, som kraftigast arbetat för
mel-lanfolklig fred och förståelse. Så ha 18
andra män och kvinnor slutit sig samman
för att hylla honom, vittna om vad de av
honom lärt i sin verksamhet och sitt liv.
Deras festskrift heter Essays in Honour of
Gilbert Murray. London 1936.
Några notiser må lämnas, även om de
här och var föra något bort från mitt
egentliga ämne.
Boken innehåller dels ett fåtal facklärda
uppsatser, som lika väl kunde haft sin
plats i Greek Poetry and Life, dels ock essäer
och minnen av mera allmänt intresse.
Bland de förra fäster man sig vid
filosofen F. M. Cornfords undersökning om
The Invention of Space. Här visas, att
Einsteins teorier innebära en återgång
till framställningar hos de gamla ioniska
naturfilosoferna och att vår vanliga
Eukli-deiska rumsuppfattning är en senare
upptäckt, som nu måste avlägsnas. Den spanske
ambassadören S. A. De Madariaga skriver
en uppsats om Man and Leviathan; den
gör ett abstrust intryck och åtminstone
jag har mycket svårt att begripa den; men
det kan ju vara mitt eget fel. Professor
D. S. Margoliouths bidrag om Some
Problems in the »Acta Judae Thomae» torde
väl icke heller kunna locka så värst många
läsare. Det är däremot säkert fallet med
både generalguvernören Sir Hubert
Murrays studie över The Machinery of Indirect
Rule in Papua och den kände
samhälls-forskaren, professor Alfred Zimmerns
249
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
